fredag 18 december 2009
Dalby Heligkorskyrka - en biskopskyrka
söndag 13 december 2009
Knislinge kyrka med kalkmålningar och dopfunt med frodiga bilder
Gryts kyrka - en patronatkyrka till Wanås
söndag 6 december 2009
Övraby kyrka - med gamla romanska målningar
torsdag 26 november 2009
Utställning om skånska gravstenar i Sibbhult
söndag 22 november 2009
Vägvisare till 50 KYRKOR i Kristianstadsbygden - 30 år i år!
Boken guidar läsaren på en kulturhistorisk rundtur till Kristianstadsbygdens kyrkor, från medeltida klenoder som Vä, Gumlösa, Linderöd, Östra Vram, Åhus med flera och naturligtvis Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Texten är lättläst och bilderna varierande och belysande för kyrkornas rika innehåll.
Jag har föreslagit Turistbyrån i Kristianstad att ge ut en nyutgåva av boken och marknadsföra den på turistbyråerna i Skåne Nordost. Intresset att besöka vårt kulturarv i form av kyrkor är stort, från människor i både Skåne, Sverige i övrigt men också från Danmark och andra länder.
söndag 15 november 2009
Rinkaby kyrka mellan Kristianstad och Åhus
lördag 14 november 2009
Borrie kyrka - en av Skånes minsta kyrkor
tisdag 10 november 2009
Ca 200 miljoner kronor mindre till kyrkounderhåll
söndag 1 november 2009
I miraklers tid - bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor

Pilgrimsvägen Skåne - för människor på väg

tisdag 27 oktober 2009
Skarhults kyrka, vid Skarhults slott, söder om Eslöv
lördag 24 oktober 2009
Hemsidor om våra medeltida kyrkor
Kyrkokonstens vänner, http://www.kyrkokonst.se/entresida.htm
Riksantikvarieämbetet, http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/byggnader/kyrkor.html
Länsstyrelsen, http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/Kulturmiljo/Kyrkliga_kulturminnen/
Lunds stift, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=42932&ptid=0
Stölder i kyrkorna, http://www.stuleturkyrkan.nu/
Svenska kyrkan, (kulturarv och kyrkobyggnader), http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=262399&ptid=0http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?enskakyrkan.se/default.aspx?di=262399&ptid=0 (församlingar i Skåne)
Terra Scaniae, http://www.ts.skane.se/fakta/skaanska-kyrkor
Regionmuséet/landsantikvarien, http://www.regionmuseet.se/nav.html
söndag 18 oktober 2009
Spaden i jorden nästa år för besökscentrum vid Lunds Domkyrka
söndag 11 oktober 2009
Tiondet finansierade kyrkan och gör det fortfarande
Tionde, skatt som kyrkan uppburit från jordbrukare i många kristna länder, motsvarande en tiondel av jordbrukets produktion. Tiondet brukade betalas in natura.
Tiondet har sitt ursprung redan i Gamla Testamentet (1 Mos. 14:20 och 5 Mos. 14:22). I Norden började det införas på 1100-talet, Island var först där det lagfästes år 1096, men först vid 1200-talets slut var det helt reglerat i Sverige.
Vanligtvis gick 1/3 av tiondet till sockenprästen, och resten gick till sockenkyrkan (byggningssäd), biskopen och de fattiga. Det fanns dels ett sädestionde, (jordbruksprodukter) och ett kvicktionde (djur).
I samband med reformationen drogs 2/3 till kronan istället, (kronotionde) medan prästen fick behålla sin tredjedel. Kronotiondet avvecklades mellan åren 1885-1903, och prästens tionde avskaffades 1910.
Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls). De som inte odlade något (till exempel hantverkare) kunde betala med kontanter.
Prästlönetillgångarna finansierar våra medeltida kyrkor
Prästlönetillgångar är den gemensamma benämningen på Svenska kyrkans skog, jord och kapital. Dessa är en del av så kallade kyrkofastigheter som tillsammans med kyrkobyggnader utgör den Svenska kyrkans förmögenhet. Förvaltningen av prästlönetillgångarna regleras i kyrkoordningens (KO) 46 kapitel 1-16 §§. [1] De definieras i §1:
"Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar (prästlönefond). Av 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse".
Benämningen har uppkommit genom tillgångarnas tillkomst under århundradena, där de utgör den investerade delen av det tionde som svenska folket erlade till kyrkans fromma.
Den fasta egendomen, prästlönefastigheterna och prästlönefondsmedlen, utgör ett stifts förmögenhet. Förmögenheten är sluten, nytt kapital varken tillförs eller utgår. Däremot sker årligen förändringar mellan placering av kapitalet i fast egendom och prästlönefond. Kyrklig jord är fast egendom som anslagits åt kyrkan för att användas till särskilda ändamål, där huvudmålet av den kyrkliga jordens förvaltning anges i kyrkoordningen.
Prästlönefastighet är kyrklig jord som består av fast egendom och tomträtter. Avkastningen består av arrenden, hyror, skogslikvider med mera. Vid försäljning av prästlönefastighet ska ersättningen fonderas och kostnader i samband med försäljningen dras av. Prästlönefond är sådant fonderat kapital som består av svenska och utländska aktier samt räntebärande papper. Avkastningen ska användas för att vidmakthålla de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse.
fredag 9 oktober 2009
Socialdemokraterna och den kyrkoantikvariska ersättningen
Vi i (S) har i tisdags lagt vår sk skuggbudget - denna instämmer i att nämnda ersättning ska uppgå till 460 miljoner /år under de närmsta fem åren. I frågan ligger också något som kallas "Prästlönetillgångar", troligtvis känner du till även denna - tillgångar som kyrkan förvaltar o där överskottet går till förvaltning av kulturminnesmärkta kyrkobyggnader mm I detta ligger också en utjämning som fördelar inkomsten så att de rika stiften ger åt "de mindre bemedlade". Det är upp till sittande regering att ta upp diskussionen om den även fortsättningsvis ska vara skattebefriad = mer medel till förvaltning av kulturarvet. Vi kommer senare i höst att behandla just de kyrkliga kulturarven - återkommer i detta om så önskas.
Göran P/Brantevik
Jag har svarat följande på Görans mail:
Jag kan tänka mig att det är rimligt att S ligger på samma nivå som regeringen då ju kyrkan själv verkar ha gott om pengar för att upprätthålla det kyrkliga kulturarvet. Lunds stift har årligen en avkastning på 100 miljoner kronor (!) på sina tillgångar i jord, skog och aktier. Samtidigt tycker jag det är viktigt att samhället i stort ser till att vårt gemensamma kulturarv i form av bl a de medeltida kyrkorna bevaras. Här i Skåne där tätheten av medeltida kyrkor är störst i landet (större än på Gotland men något mindre än i Danmark) har vi ett särskilt ansvar att slå vakt om vårt kulturarv, även om det nog många gånger kan vara tungt för församlingen att bära kostnaden, med vikande befolkning och färre medlemmar i kyrkan.
Jag tar gärna del av de förslag som S senare i höst avser att lägga på området. Bl a är det viktigt att behandla hur kyrkorna ur ett besöksnäringsperspektiv kan bli mer tillgängliga; idag är de oftast av säkerhetsskäl stängda för besökaren. Här tror jag på ökad samverkan inom och mellan församlingarna - kanske kyrkogårdsvaktmästarna ska ha en nyckelroll. Likaså är guidningen till kulturarvet viktigt att utveckla, här krävs utbildningsinsatser av människor i stiften som kan handleda besökare - och de är många (bl a många danskar här i Skåne). Samverkan mellan stiftet, församlingarna och kanske Länsstyrelsen (kulturmiljö) samt regionmuséerna och turistorganen i regionerna bör komma till stånd för att ta tag i utmaningarna kring öppethållande, guidning och marknadsföring av våra medeltida kyrkor.
Sen bör också de gamla kyrkorna i ökad utsträckning användas som mötesplats för olika kulturarrangemang, som musik, dans, teater, litteraturuppläsning och författarframträdanden, föreläsningar mm. En ökad samverkan mellan församlingarna, studieförbunden, biblioteken, kulturarrangörer mm bör komma till stånd och staten bör med statsbidrag stimulera en sådan utveckling.
Hoppas du och den nye vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander från Kristianstad kan göra en insats, till förmån för bl a våra skånska medeltida kyrkor!
Hälsningar
Jan
torsdag 8 oktober 2009
Ivetofta kyrka - romansk kyrka i 1100-talsstil
Oppmanna kyrka - rivningshotad men lever kvar
torsdag 1 oktober 2009
S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg - tegelkyrka från 1300-talet
tisdag 29 september 2009
Albertus Pictor jubileum

Hörby kyrka - byggd av Carl Stenmästare
tisdag 22 september 2009
Stehags kyrka - med Johannes som stenmästare
måndag 21 september 2009
Vittskövle kyrka - med målningar av Vittskövlemästaren
söndag 20 september 2009
Lunds stift - rikast i landet!
lördag 19 september 2009
Imorgon är det kyrkoval och jag ska gå och rösta!
Kyrkan själv förfogar således över avsevärda tillgångar och jag kan förstå om regeringen håller tillbaka ökningen av den kyrkoantikvariska ersättningen när man vet detta. Sammantaget bör det som jag förstår det finnas tillräckliga medel för att bevara vårt kulturarv.
Jag hoppas att min röst imorgon, som jag lägger på socialdemokraterna, bidrar till att bevara våra medeltida kyrkor!
fredag 11 september 2009
460 miljoner kronor/år i fem år i kyrkoantikvarisk ersättning
I dagarna har jag ställt några frågor till Lunds stift http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=35339, och dess stiftsantikvarie Aina Mandahl kring just ersättningen till församlingen när en kyrka behöver restaureras och exemplet är Fjelie kyrka vid Lund som delvis varit stängd sedan 2006 på grund av brist på medel. Aina Mandahl svarar följande: För att församlingen ska kunna erhålla kyrkoantikvarisk ersättning måste först en grundlig skadebedömning och ingående åtgärdsförslag göras innan församlingen kan söka tillstånd från länsstyrelsen och därefter söka kyrkoantikvarisk ersättning. Då ärendet kom upp i fjor var det redan för sent att söka för att hinna med undersökning, projektering, tillstånd och därefter ansökan till stiftet.
Har församlingen nu klarat av alla förberedelser kan de söka kyrkoantikvarisk ersättning senast den siste november i år för att kunna påbörja arbetet 2011 då pengarna finns tillgängliga från staten.
En församling kan få upp mot 90% av kostnaderna betalda av statliga medel.
Kyrkans egna medel, ”kyrkobyggnadsbidraget” är betydligt blygsammare. Lunds stift har de senaste åren kunnat fördela ca 6 miljoner kronor. Stiftsstyrelsen har beslutat att prioritera arbeten som underlättar gudstjänstfirandet i kyrkan, dvs. möjlighet att förändra i kyrkorummet för att ge plats åt körer, kistor i samband med begravning, musikarrangemang, heliga danser, friare gudstjänstfirande, arbetsmiljö, tillgänglighet osv.
Regeringen kommer eventuellt att beskatta de sk. Prästlönetillgångarna, vilket skulle innebära att det kanske inte längre finns utrymme för att fördela några pengar från stiftet. Men det är ännu osäkert hur det blir med det.
Arbeten på kyrkogårdar/begravningsplatser bekostas redan av staten genom skattemedel från alla skattebetalare i landet, även kulturhistoriskt värdefulla gravplatser/gravstenar mm.
Kyrkoantikvarisk ersättning kan utgå till begravningsplatser/gravar/gravstenar av nationellt värde.
Vård och underhåll av kyrkliga inventarier kan erhållla kyrkoantikvarisk ersättning. Det är upp till varje församling att söka pengar för sådana arbeten.
Vi har just fått besked att staten fortsättningsvis kommer att betala ut 460 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning under perioden 2010-2014. 2010 blir dock summan 465 miljoner pga tidigare prutning på 15 miljoner enligt kulturministern.
Hitintills har församlingarna stått för mer än hälften av kostnaderna för renoveringar/restaureringar.
onsdag 9 september 2009
Vä kyrka - en av Lunds stifts intressantaste
Kyrkovalet 20 september och vårt kulturarv
I regeringens skrivelse till riksdagen (2008/09:220) - kyrkoantikvariska frågor - redovisas hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som uppnåtts mellan 2000-2009. Se http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/22/855c5490.pdf. Skrivelsen tar bl a upp tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena och samarbetet mellan kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet. I skrivelsen slås fast att staten även fortsättningsvis bör ta ett ansvar tillsammans med kyrkan för det kyrkliga kulturarvet och att ersättningen från staten ska vara långsiktig och förutsägbar. I budgetpropositionen för 2010 kommer staten att föreslå den kyrkoantikvariska ersättningen.
Igår ställde jag frågor till Lunds stift kring hur det ser ut i stiftet med bevarandet av våra medeltida kyrkor och om partierna i kyrkovalet skiljer sig åt i synen på detta. Jag avvaktar svaret.
lördag 5 september 2009
Fjälkinge kyrka med sitt porttorn
Gårdsstånga kyrka - vid Kävlingeån
Lyngsjö kyrka - berömt för sina inventarier
Vitaby kyrka - på en kulle med Hanöbukten i bakgrunden
lördag 29 augusti 2009
Östra Vrams kyrka med sitt triumfkrusifix
Linderöds kyrka med sin portal och sina valvmålningar
söndag 23 augusti 2009
Ny bok om Lunds domkyrka

Nu har det kommit en ny fin bok om Lunds domkyrka. Domen invigdes 1145 och boken berättar om det öppna rum som dagens domkyrka är och hur den vuxit fram. I bild skildras den särskilda atmosfär som råder i kyrkan. Texterna ger en historisk bakgrund och reflekterar över vilka budskap vi idag kan uppfatta att domkyrkan förmedlar. Jag har tittat i boken och den inspirerar till läsning och framför allt till besök i denna romanska helgedom. Gå in på bifogad länk och läs mer på http://www.lundsdomkyrka.org/.
måndag 3 augusti 2009
Skåne är synnerligen rikt på medeltida romanska kyrkor
Norra Åsums kyrka i nordöstra Skåne – som Esbjörn Mule byggde med biskop Absalon som byggherre
Skåne är rikt på romanska kyrkor, dvs kyrkor byggda under 1000-1200-talet. Adam av Bremen, tysk kyrkoskrivare, uppgav att redan på 1060-talet fanns ca 300 kyrkor i provinsen, nästan alla av trä i så kallad stavteknik. Men just vid denna tid började stenkyrkor att uppföras som ersatte de mer förgängliga träkyrkorna.
Den mäktigaste stenkyrkan som uppfördes under första hälften av 1100-talet var Lunds domkyrka – ett mirakel av byggnadskonst för sin tid. Inflytandet från denna byggnadshytta för många av Skånes övriga romanska kyrkor var stort.
Norra Åsums kyrka, enligt en runsten som står i kyrkans vapenhus, byggdes av Esbjörn Mule på uppdrag av ärkebiskopen i Lund Absalon. Genom att Absalon blev ärkebiskop 1178 och dog 1201 kan man sluta sig till att Norra Åsums kyrka byggdes under denna tid, troligen under 1190-talet. Norra Åsums kyrka fick för en landsortskyrka en anmärkningsvärd resning och ett torn av ovanlig höjd och mäktighet.
Vad kan då en klassisk romersk kyrka i nordöstra Skåne nu ca 800 år efter byggandet förmedla till oss sekulariserade nutidsmänniskor? Några punkter kan anges:
Ø Det historiska perspektivet hur Norden och därmed Skåne under medeltiden kristnades söderifrån av den romerska kyrkan efter en lång tid av tro på andra former av ”högre makter”
Ø Det arkitektoniska och byggnadstekniska perspektivet hur kyrkor och katedraler av fantastiska dimensioner uppfördes i Europas regioner
Ø Det religiösa perspektivet hur en stark kyrkomakt med hjälp av ett omfattande kyrkobyggande förmår kristna ett tidigare hedniskt folk
Ø Det maktpolitiska perspektivet där världsliga makthavare (kungar och stormän) tillsammans med kyrkliga potentater (biskopar) gemensamt tjänar på att uppföra kyrkor och katedraler
Norra Åsums kyrka byggdes på uppdrag av ärkebiskopen Absalon i syfte att kristna de ”ogudaktiga” människorna som bodde i den bygd där kyrkan nu finns. Successivt fördes kristendomens idéer norrut via nuvarande Tyskland, Frankrike och England och stormakten Danmark med Skåne som den östra provinsen nåddes av de nya budskapen under 1000-talet och därefter. Bas för kristnandet i Norden blev Lund med sin domkyrka och ärkebiskop. Härifrån utgick den mission som på sikt kom att kristna den skånska befolkningen, däribland människorna som fick kyrkan i Norra Åsum som helgedom.
De medeltida sockenkyrkornas föregångare var av trä. De första stenkyrkorna i romansk stil, däribland Norra Åsum, är byggd i så kallad rundebågestil. Dessa kyrkor hade enskeppiga långhus med ett kvadratiskt kor, som i en del fall var försett med en absid, en halvrund utbyggnad för högaltaret i öster. De putsade murarna var byggda med skalmursteknik, vilket innebär att utrymmet mellan den yttre och inre delen av muren var fylld med småsten och murbruk. Kor och långhus hade små och högt placerade fönster. Kyrkobesökarna steg in i kyrkan på sydsidan i byggnadens västra del. Ibland fanns även en ingång i norr eller väster. Somliga kyrkor hade ett västtorn, som bar klockorna och kanske också innehöll en läktare för traktens mäktigaste familj. Koret med högaltaret var avsett för prästerskapet och långhuset för församlingen. De skildes åt genom en smal öppning, triumfbågen. Det fanns ingen fast bänkinredning, utan flertalet fick stående åhöra mässan. I närheten av ingången, åt väster, stod dopfunten. Placeringen berodde på att det odöpta barnet måste gå igenom vissa ceremonier innan det fick komma in i kyrkan och den kristna gemenskapen. Kyrkväggarna var ibland prydda med kalkmålningar som gestaltade bibliska motiv och helgonlegender. Norra Åsums kyrka med vapenhus, långhus, kor och absid samt ett högt och kraftigt torn, är ett bra arkitektoniskt exempel på en romansk kyrka i Skåneprovinsen.
söndag 26 juli 2009
Presentation av min blogg
Jag intresserar mig för kyrkorna av främst ett kulturarvsperspektiv då jag inte är troende. Kyrkorna och deras föremål rymmer så mycket av arkitektoniskt och konsthistoriskt intresse samtidigt som de rymmer så mycket av den historia från 1000-talet och framåt som vi alla är en del av. Betänk att många av de vita byggnaderna i landskapet har stått där i ca 900 år och tjänat människorna med information, ceremonier i livets alla skeden mm. Under merparten av denna tid var Skåne en del av Danmark (till 1658).
Lunds domkyrka är ju klenoden bland de medeltida kyrkorna men såväl Dalby som Vä (bilden ovan) är utmärkta exempel på de romanska kyrkorna från denna tid. Jag uppdaterar löpande och i mån av tid min blogg med fotografier och text över Skånes kyrkor.