fredag 18 december 2009

Dalby Heligkorskyrka - en biskopskyrka




Dalby kyrka utanför Lund började byggas 1060 som en treskeppig basilika och är Nordens äldsta stenkyrka. Den var en biskopskyrka på 1000-talet jämte Lund och Roskilde. I en av långhusets pelare finns en kolonn som har en motsvarighet i kyrkan i Hildesheim vilket talar för att kyrkans byggmästare kommer därifrån. Taket var ursprungligen platt men under 1200-talet slogs valven med sin dekorering. Förhallen eller kryptan byggdes under 1100-talet tidigare del och erinrar om Lunds domkyrkas krypta och utgör ett av de vackraste exemplen på den högromanska stilens byggnadskonst. Här finns en källa som kan ha använts den första kristna tiden inom dopfunten kom. Kyrkan har byggts till i etapper under 1100- till 1400-talen, så att den blev nästan dubbelt så lång.

Dopfunten är tillverkad i mitten av 1100-talet av en okänd gotländsk stenmästare. Den är en av de märkligaste i Sverige.

söndag 13 december 2009

Knislinge kyrka med kalkmålningar och dopfunt med frodiga bilder




Knislinge kyrka, norr om Kristianstad, är från ca år 1200 och har kvar romanska målningar ovan valven (triumfbåge/valvbåge) från kyrkans grundande. Kyrkomålaren Nils Håkansson har gjort målningarna. Målningarna har aldrig överkalkats och har viss bysantinsk karaktär, dvs förebilderna finns i Konstantinopel (nuvarande Istanbul). Kyrkans dopfunt är gjord av den så kallade Knislingemästaren. Överdelen - cuppan - visar Jesu födelsehistoria och är gjord i den frodiga burgundiska stilen och skildrar kampen mellan det onda och det goda, där lejonet symboliserar det goda och ormen det onda.

Gryts kyrka - en patronatkyrka till Wanås


Gryts kyrka i Östra Göinge kommun är en patronatskyrka (kyrkobyggnad underställd en kung eller adelsman eller dylikt) till Wanås slott där herrskapsläktaren finns kvar. Kyrkan är från sent 1100-tal och byggdes troligen av någon lärjunge till mästarna vid byggnadshyttan som uppförde Lunds domkyrka. Tornet är från 1500-talet. Gravkapellet är från 1700-talet och uppfördes av dåvarande ägarna till Wanås slott. Altaruppsats och predikstol är från 1600-talet. Den ena dopfunten är från medeltiden och kom tillbaka till kyrkan 1959 efter att ha varit försvunnen i 300 år. Kyrkan omges av en medeltida mur med stigluckor som är ovanligt idag. Stiglucka, stigport, steglucka eller stegport är en slags överbyggd kyrkogårdsgrind. Ofta var det trappor på båda sidor av porten, där dess underdel inte öppnades, utan stegs över, vilket gett konstruktionen dess namn.

söndag 6 december 2009

Övraby kyrka - med gamla romanska målningar


Övraby kyrka - norr om Ystad - från mitten av (?) 1100-talet har romanska målningar som är äldst i hela landet. Kyrkan kan vara en av de äldsta i Norden. Kyrkan har en takstol från romansk tid som ger en bild av hur en träkyrka sett ut. I absiden finns en majestätisk framställning av Kristus. Nedanför finns ett romanskt fönster med gestalter.

torsdag 26 november 2009

Utställning om skånska gravstenar i Sibbhult

Stenriket i Östra Göinge i samverkan med Hjärsås församling planerar en utställning på Sibbhults kyrkogård som ska spegla den skånska gravstenshistorien, enligt information i Kristianstadsbladet (25 nov). 20-25 stenar ska visa olika perioders mode och teknik. Man har inventerat stenar i hela Skåne som har ett kulturhistoriskt värde, de äldsta från mitten av 1800-talet. Från 1815 fick man inte begrava folk inne i kyrkan längre, vilket de rika hade gjort. Istället blev nu de rikas gravstenar allt mer påkostade. Stenriket vill visa gravstenar som speglar både påkostade och mindre påkostade stenar. Innan projektet kan förverkligas måste länsstyrelsen säga sitt.

söndag 22 november 2009

Vägvisare till 50 KYRKOR i Kristianstadsbygden - 30 år i år!

Upptäcker i min bokhylla den fantastiska boken: Vägvisare till 50 KYRKOR i Kristianstadsbygden som utkom 1979 (enligt Bokbörsen; boken saknar tryckdatum, den är utgiven av dåvarande Turistnämnden i Kristianstad). Alltså 30-års jubiléum i år! Boken är skriven av Thorsten Andersson, fd muséichef i Kristianstad tillsammans med den legendariske journalisten på Sydsvenskan Gunnar Lindbom och de fina fotografierna i boken är tagna av Bo Ingvar Jönsson och Erik Karlsson

Boken guidar läsaren på en kulturhistorisk rundtur till Kristianstadsbygdens kyrkor, från medeltida klenoder som Vä, Gumlösa, Linderöd, Östra Vram, Åhus med flera och naturligtvis Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Texten är lättläst och bilderna varierande och belysande för kyrkornas rika innehåll.

Jag har föreslagit Turistbyrån i Kristianstad att ge ut en nyutgåva av boken och marknadsföra den på turistbyråerna i Skåne Nordost. Intresset att besöka vårt kulturarv i form av kyrkor är stort, från människor i både Skåne, Sverige i övrigt men också från Danmark och andra länder.

söndag 15 november 2009

Rinkaby kyrka mellan Kristianstad och Åhus


Rinkaby kyrka - mellan Kristianstad och Åhus - är från mitten av 1200-talet och är uppförd i tegel. Kyrkan har rikt bemålade valv utförda av Vittskövlegruppen. Bilderna är kopierade från tyska träsnitt. Predikstol och altaruppsats är från 1600-talet. Takryttaren mitt över långhuset är typiskt för kyrkan som saknar absid.

lördag 14 november 2009

Borrie kyrka - en av Skånes minsta kyrkor


Borrie kyrka - norr om Ystad - är en av Skånes äldsta (1100-talet) och minsta kyrkor och en av de intressantaste. Den är byggd i anglosaxisk stil (utan putsade murar) där den ligger för sig själv två km från väg 19 en bit norr om Ystad. Kyrkan har tre altare som vaktas av skulpterade rytttare och lejon. Den har ett triumfkrusifix från 1400-talet.

tisdag 10 november 2009

Ca 200 miljoner kronor mindre till kyrkounderhåll

Riksdag & Departement meddelar att skattefriheten på avkastningen från kyrkans tillgångar nu försvinner, enligt besked från Anders Borg på fråga från riksdagsmannen Göran Persson i Simrishamn. Enligt tidningen betyder det mellan 130-270 miljoner kronor i skatt som kyrkan ska punga ut med nästa år. Samtidigt erhåller kyrkan 460 miljoner kronor per år i kyrkoantikvarisk ersättning till och med 2014, enligt Anders Borg. Frågan är vad "skattesmällen" kommer att betyda för underhållet av våra medeltida kyrkor. Som jag skrivit tidigare i min blogg, är Lunds stift förhållandevis rikt så resurser lär finnas här i Skåne/Blekinge. Läs artikeln i Riksdag & Departement: http://www.rod.se/politikomraden/ekonomi_och_skatter/Skattesmall-vantar-Svenska-kyrkan/

söndag 1 november 2009

I miraklers tid - bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor


Är man intresserad av medeltida kyrkor, är boken I miraklers tid, av Maja Hagerman (text) och Claes Gabrielsson (foto), oumbärlig. Boken kom ut 2003 på Prisma förlag. Boken är inte en vanlig guide till de svenska medeltida kyrkorna utan är en berättelse om deras äldsta historia, idéerna runt dem och de sociala sammanhangen. Boken vill inspirera till egna resor till kyrkorna, som om de vore blad i en tjock historiebok som ligger öppen i att bläddra i för alla som med nyfikenhet tycker om att färdas bland småvägar på landet. Boken är mycket läsvärd och är försedd med många bilder, glädjande nog från flera medeltida skånska kyrkor. Läs mer om Maja Hagerman på http://www.majahagerman.se/index.html.

Pilgrimsvägen Skåne - för människor på väg


Pilgrimsvägen Skåne är en del av den långa väg som binder samman vallfartsorterna Sanitago de Compostela i Spanien (http://www.santiago-compostela.net/), Vadstena i Sverige och Nidaros i Norge. Från Trelleborg i söder och Malmö i väster går vägen in mot Lunds domkyrka som är ett nav på leden. Från Lund fortsätter vägen norrut mot Skånes Fagerhult och Smålandsgränsen. Leden österut går via vallfartsorten S:t Olof på Österlen. Den följer därefter kusten öster upp mot Blekinge. I hjärtat av Skåne förbinder ytterligare en väg de två andra via Höör. Pilgrimsvägen Skåne förvaltas av Lunds stift.

tisdag 27 oktober 2009

Skarhults kyrka, vid Skarhults slott, söder om Eslöv


Skarhults kyrka, söder om Eslöv byggdes mellan 1150-1175. Det raka koret är från 1500-talet. Under koret finns ett gravvalv. Vid restaureringen 1940 återinsattes den romanske mästarens tympanon med springande lejon bitande överdjur, över den rikt profilerade sydportalen i sandsten, framför vilken är ett vapenhus. Kyrkan är helgad åt S:t Nikolaus. Kyrkan är en slottskyrka och är belägen nära Skarhults slott. Kyrkan har en baldakin och fina inventarier.

söndag 18 oktober 2009

Spaden i jorden nästa år för besökscentrum vid Lunds Domkyrka

Den spanska arkitekten Carmen Izqierdos förslag till besökscentrum för Lunds domkyrka ska förverkligas. Det har domkyrkorådet nu beslutat. Går allt i lås sätts spaden i jorden nästa höst. Läs mer i Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/lund/article557719/Klart-for-nytt-besokscentrum.html

söndag 11 oktober 2009

Tiondet finansierade kyrkan och gör det fortfarande

Från medeltiden har det så kallade tiondet finansierat kyrkan, vilket idag utgörs av de så kallade prästlönetillgångarna, det vill säga den egendom bestående av skog och jordbruk samt andra tillgångar, vars avkastning användes till bevarandet av vårt kulturarv. Enligt Wikipedia utgör tiondet:

Tionde, skatt som kyrkan uppburit från jordbrukare i många kristna länder, motsvarande en tiondel av jordbrukets produktion. Tiondet brukade betalas in natura.
Tiondet har sitt ursprung redan i Gamla Testamentet (1 Mos. 14:20 och 5 Mos. 14:22). I Norden började det införas på 1100-talet, Island var först där det lagfästes år 1096, men först vid 1200-talets slut var det helt reglerat i Sverige.
Vanligtvis gick 1/3 av tiondet till sockenprästen, och resten gick till sockenkyrkan (byggningssäd), biskopen och de fattiga. Det fanns dels ett sädestionde, (jordbruksprodukter) och ett kvicktionde (djur).
I samband med reformationen drogs 2/3 till kronan istället, (kronotionde) medan prästen fick behålla sin tredjedel. Kronotiondet avvecklades mellan åren 1885-1903, och prästens tionde avskaffades 1910.
Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls). De som inte odlade något (till exempel hantverkare) kunde betala med kontanter.

Prästlönetillgångarna finansierar våra medeltida kyrkor

Lunds stifts prästlönetillgångar - som finansierar bevarandet av vårt kulturarv i form av medeltida kyrkor - är ett gammalt begrepp med anor från medeltiden. En politisk diskussion pågår om tillgångarna ska bli beskattningsbara vilket naturligtvis skulle påverka ekonomin och därmed möjligheten att bevara vårt kulturarv. Wikipedia förklarar innebörden av prästlönetillgångarna:

Prästlönetillgångar är den gemensamma benämningen på Svenska kyrkans skog, jord och kapital. Dessa är en del av så kallade kyrkofastigheter som tillsammans med kyrkobyggnader utgör den Svenska kyrkans förmögenhet. Förvaltningen av prästlönetillgångarna regleras i kyrkoordningens (KO) 46 kapitel 1-16 §§. [1] De definieras i §1:
"Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar (prästlönefond). Av 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse".
Benämningen har uppkommit genom tillgångarnas tillkomst under århundradena, där de utgör den investerade delen av det tionde som svenska folket erlade till kyrkans fromma.
Den fasta egendomen, prästlönefastigheterna och prästlönefondsmedlen, utgör ett stifts förmögenhet. Förmögenheten är sluten, nytt kapital varken tillförs eller utgår. Däremot sker årligen förändringar mellan placering av kapitalet i fast egendom och prästlönefond. Kyrklig jord är fast egendom som anslagits åt kyrkan för att användas till särskilda ändamål, där huvudmålet av den kyrkliga jordens förvaltning anges i kyrkoordningen.
Prästlönefastighet är kyrklig jord som består av fast egendom och tomträtter. Avkastningen består av arrenden, hyror, skogslikvider med mera. Vid försäljning av prästlönefastighet ska ersättningen fonderas och kostnader i samband med försäljningen dras av. Prästlönefond är sådant fonderat kapital som består av svenska och utländska aktier samt räntebärande papper. Avkastningen ska användas för att vidmakthålla de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse.

fredag 9 oktober 2009

Socialdemokraterna och den kyrkoantikvariska ersättningen

Jag ställde för ett tag sedan ett antal frågor till socialdemokraterna kring den kyrkoantikvariska ersättningen och hur S ser på den (regeringen har föreslagit 460 miljoner kronor per år). S genom riksdagsmannen Göran S Persson från Brantevik svarar följande:

Vi i (S) har i tisdags lagt vår sk skuggbudget - denna instämmer i att nämnda ersättning ska uppgå till 460 miljoner /år under de närmsta fem åren. I frågan ligger också något som kallas "Prästlönetillgångar", troligtvis känner du till även denna - tillgångar som kyrkan förvaltar o där överskottet går till förvaltning av kulturminnesmärkta kyrkobyggnader mm I detta ligger också en utjämning som fördelar inkomsten så att de rika stiften ger åt "de mindre bemedlade". Det är upp till sittande regering att ta upp diskussionen om den även fortsättningsvis ska vara skattebefriad = mer medel till förvaltning av kulturarvet. Vi kommer senare i höst att behandla just de kyrkliga kulturarven - återkommer i detta om så önskas.

Göran P/Brantevik

Jag har svarat följande på Görans mail:

Jag kan tänka mig att det är rimligt att S ligger på samma nivå som regeringen då ju kyrkan själv verkar ha gott om pengar för att upprätthålla det kyrkliga kulturarvet. Lunds stift har årligen en avkastning på 100 miljoner kronor (!) på sina tillgångar i jord, skog och aktier. Samtidigt tycker jag det är viktigt att samhället i stort ser till att vårt gemensamma kulturarv i form av bl a de medeltida kyrkorna bevaras. Här i Skåne där tätheten av medeltida kyrkor är störst i landet (större än på Gotland men något mindre än i Danmark) har vi ett särskilt ansvar att slå vakt om vårt kulturarv, även om det nog många gånger kan vara tungt för församlingen att bära kostnaden, med vikande befolkning och färre medlemmar i kyrkan.

Jag tar gärna del av de förslag som S senare i höst avser att lägga på området. Bl a är det viktigt att behandla hur kyrkorna ur ett besöksnäringsperspektiv kan bli mer tillgängliga; idag är de oftast av säkerhetsskäl stängda för besökaren. Här tror jag på ökad samverkan inom och mellan församlingarna - kanske kyrkogårdsvaktmästarna ska ha en nyckelroll. Likaså är guidningen till kulturarvet viktigt att utveckla, här krävs utbildningsinsatser av människor i stiften som kan handleda besökare - och de är många (bl a många danskar här i Skåne). Samverkan mellan stiftet, församlingarna och kanske Länsstyrelsen (kulturmiljö) samt regionmuséerna och turistorganen i regionerna bör komma till stånd för att ta tag i utmaningarna kring öppethållande, guidning och marknadsföring av våra medeltida kyrkor.

Sen bör också de gamla kyrkorna i ökad utsträckning användas som mötesplats för olika kulturarrangemang, som musik, dans, teater, litteraturuppläsning och författarframträdanden, föreläsningar mm. En ökad samverkan mellan församlingarna, studieförbunden, biblioteken, kulturarrangörer mm bör komma till stånd och staten bör med statsbidrag stimulera en sådan utveckling.

Hoppas du och den nye vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander från Kristianstad kan göra en insats, till förmån för bl a våra skånska medeltida kyrkor!

Hälsningar
Jan

torsdag 8 oktober 2009

Ivetofta kyrka - romansk kyrka i 1100-talsstil


Ivetofta kyrka - i Bromölla församling - byggdes på 1100-talet med långhus, kor och absid. Ett brett trappgavelstorn byggdes på 1200-talet. På 1800-talet byggdes korsarmarna och det tresidiga koret. Altaruppsats och predikstol är från 1600-talet. Ivetofta församling verkar livaktig; bl a uppmärksammas på en skylt vid ingången att en församlingsbo har avlidit.

Oppmanna kyrka - rivningshotad men lever kvar


Oppmanna kyrka - norr om Kristianstad - är från 1100-talet (1200-talet enligt någon uppgift) och har byggts till under århundradena. Tornet rasade ner 1852. I mitten av 1800-talet föreslogs att kyrkan skulle rivas men församlingen avslog detta och kyrkan byggdes om helt. Intressanta inventarier i kyrkan är dopfunten, dopkapellet och altaruppsatsen. Man slås av att kyrkan ligger utanför samhället Oppmana, - en stor kyrkobyggnad som ligger för sig själv!

torsdag 1 oktober 2009

S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg - tegelkyrka från 1300-talet




S:t Nicolaikyrkan i Sölvesborg är en tegelkyrka från 1300-talets början. Koret är äldst och kyrkan har en koppling till Trefaldighetskyrkan i Kristianstad genom södra vapenhusgaveln ovanför kyrkans huvudingång: årtal 1649 då kyrkan i Kristianstad stod färdig. Kyrkan har vackra och unika valv- och murmålningar från 1400-talet. Triumphkrusifixet är från 1410-talet och är utfört i snidat trä och mycket naturalistiskt. Altaruppsatsen bär årtalet 1622 och är uppförd i typisk Christian IV-stil.

tisdag 29 september 2009

Albertus Pictor jubileum


Albertus Pictus - svensk medeltids mest kände målare - gick ur tiden för 500 år sedan just i år. Vi vet att han ursprungligen var av tysk härkomst, men när och varför han kom till Sverige vet vi inte. Han dyker upp i det svenska skriftliga källmaterialet 1465, och var bosatt i Stockholm från 1473 fram till sin död 1509. Tillsammans med sin verkstad har han dekorerat ett trettiotal kyrkor i Mälardalen och även Nederluleå kyrka i Norrbotten vars uppförande vid slutet av 1400-talet initierats av ärkebiskop Jakob Ulvsson. Riksantikvarieämbetet visar nu en utställning om Albertus Pictus i sina lokaler i Stockholm. Läs mer på http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/albertus_pictor_jubileum/om_albertus_pictor.html

Hörby kyrka - byggd av Carl Stenmästare







Hörby kyrka - mitt i Skåne - byggdes 1120-1140 av Carl Stenmästare som dessförinnan var med och byggde Lunds domkyrka. På gamla långhusets södersida finns en sandstensportal med en mycket gammal järnbeslagen port. Kyrkan har byggts om i flera omgångar. Främsta klenoden i kyrkan är altaret från 1632. Mittpartiet av altartavlan är enastående inom skånsk renässansskulptur. Predikstolen är från samma tid och har en inskrift över predikstolen som lyder: Hör och bevara allt vad jag har föreskrivit dig, på det att det må gå dig väl och dina barn efter dig.

tisdag 22 september 2009

Stehags kyrka - med Johannes som stenmästare


Stehags kyrka - norr om Eslöv i Stehags kyrkby en bit från samhället Stehag - är från 1100-talets mitt (en av de äldsta i stiftet). Stenmästaren hette Johannes vilket framgår av att hans signatur finns på flera ställen i kyrkan. Stenverkstaden fanns troligen på platsen då det är nära till sandstensgruvorna i Höör och Vitseröd. Gravmonument och dopfunt är sevärdheter (den senare troligen gjord av Mårten Stenmästare). Kyrkan är helgad åt S:t Dionysios.

måndag 21 september 2009

Vittskövle kyrka - med målningar av Vittskövlemästaren


Vittskövle kyrka - söder om Kristianstad - är från 1200-talet och innehåller målningar av den så kallade Vittskövlemästaren (Nils Håkansson, 1400-talet). Dopfunten är sevärd och kyrkan har ett praktfullt epitafium (minnestavla över död person).

söndag 20 september 2009

Lunds stift - rikast i landet!

Idag har jag röstat i kyrkovalet (det var faktiskt kö i vallokalen på församlingshemmet!), på socialdemokraterna eftersom jag normalt röstar vänster. Men också för att socialdemokraterna i sin valplattform skriver att: "Håll Sveriges alla kyrkor öppna och välvårdade "samt att "Markera att kyrkorna är hela folkets - och därmed också statens - angelägenhet". Dock i valet till stiftsfullmäktige i Lunds stift röstade jag på Ulla Malmgren (M) eftersom jag känner henne och vet att hon agerar för att våra medeltida kyrkor ska bevaras. Hon berättade bl a för mig att Lunds stift är rikast i Sverige med sina ca 100 mkr årligen i avkastning på sitt kapital.

lördag 19 september 2009

Imorgon är det kyrkoval och jag ska gå och rösta!

Imorgon 20 september är det kyrkoval och jag tänker gå och rösta, för första gången (?) i mitt liv. Jag är inte troende och har många gånger tänkt lämna kyrkan men något har gjort att jag inte agerat, främst mitt intresse för vårt kulturarv i form av de medeltida kyrkorna som jag på alla sätt vill bevara. Nu tror jag att samtliga nomineringsgrupper eller partier som ställer upp i valet vill detta men säker är jag inte. Jag har försökt läsa genomgångar i media vad grupperna/partierna vill men ofta är det inte kulturarvsfrågorna som behandlas. I en artikel i Kristianstadsbladet i veckan behandlar Ulla Malmgren från Kristianstad som sitter med i egendomsnämnden för Lunds stift förvaltningen av kyrkans egendomar. Av vad hon skriver förstår man att stiftet förfogar över avsevärda egendomar i form av skog, jordbruk och värdepapper som ger avsevärd avkastning. Egendomsnämnden förvaltar ca 12 hektar jordbrukdsmark och ca 10 hektar skog. Vinsten har under senare år överstigit 100 miljoner kronor (utom i fjol då vinsten blev mycket lägre på grund av aktiefallet). Vinsten delas ut till samfälligheter och församlingar i Lunds stift för att tillsammans med kyrkoavgiften finansiera verksamheten där. Jag delar Ulla Malmgrens uppfattning att stiftet och församlingarna ska satsa på de kyrkor som är av kulturhistorisk betydelse, så att kommande generationer kan glädjas och njuta av dem.

Kyrkan själv förfogar således över avsevärda tillgångar och jag kan förstå om regeringen håller tillbaka ökningen av den kyrkoantikvariska ersättningen när man vet detta. Sammantaget bör det som jag förstår det finnas tillräckliga medel för att bevara vårt kulturarv.

Jag hoppas att min röst imorgon, som jag lägger på socialdemokraterna, bidrar till att bevara våra medeltida kyrkor!

fredag 11 september 2009

460 miljoner kronor/år i fem år i kyrkoantikvarisk ersättning

Idag kom besked från kulturministern, http://www.regeringen.se/sb/d/12009/a/131432 att den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen blir lika med tidigare, dvs 460 miljoner kr/år i fem år framåt. För Skånes och Blekinges del (Lunds stift) torde det bli ca 50 miljoner kronor per år. Ersättningen är mindre än vad såväl ärkebiskop som ett antal kyrkopolitiker av olika politisk färg krävt i debattartiklar på senare tid.

I dagarna har jag ställt några frågor till Lunds stift http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=35339, och dess stiftsantikvarie Aina Mandahl kring just ersättningen till församlingen när en kyrka behöver restaureras och exemplet är Fjelie kyrka vid Lund som delvis varit stängd sedan 2006 på grund av brist på medel. Aina Mandahl svarar följande: För att församlingen ska kunna erhålla kyrkoantikvarisk ersättning måste först en grundlig skadebedömning och ingående åtgärdsförslag göras innan församlingen kan söka tillstånd från länsstyrelsen och därefter söka kyrkoantikvarisk ersättning. Då ärendet kom upp i fjor var det redan för sent att söka för att hinna med undersökning, projektering, tillstånd och därefter ansökan till stiftet.
Har församlingen nu klarat av alla förberedelser kan de söka kyrkoantikvarisk ersättning senast den siste november i år för att kunna påbörja arbetet 2011 då pengarna finns tillgängliga från staten.
En församling kan få upp mot 90% av kostnaderna betalda av statliga medel.
Kyrkans egna medel, ”kyrkobyggnadsbidraget” är betydligt blygsammare. Lunds stift har de senaste åren kunnat fördela ca 6 miljoner kronor. Stiftsstyrelsen har beslutat att prioritera arbeten som underlättar gudstjänstfirandet i kyrkan, dvs. möjlighet att förändra i kyrkorummet för att ge plats åt körer, kistor i samband med begravning, musikarrangemang, heliga danser, friare gudstjänstfirande, arbetsmiljö, tillgänglighet osv.

Regeringen kommer eventuellt att beskatta de sk. Prästlönetillgångarna, vilket skulle innebära att det kanske inte längre finns utrymme för att fördela några pengar från stiftet. Men det är ännu osäkert hur det blir med det.

Arbeten på kyrkogårdar/begravningsplatser bekostas redan av staten genom skattemedel från alla skattebetalare i landet, även kulturhistoriskt värdefulla gravplatser/gravstenar mm.
Kyrkoantikvarisk ersättning kan utgå till begravningsplatser/gravar/gravstenar av nationellt värde.


Vård och underhåll av kyrkliga inventarier kan erhållla kyrkoantikvarisk ersättning. Det är upp till varje församling att söka pengar för sådana arbeten.

Vi har just fått besked att staten fortsättningsvis kommer att betala ut 460 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning under perioden 2010-2014. 2010 blir dock summan 465 miljoner pga tidigare prutning på 15 miljoner enligt kulturministern.

Hitintills har församlingarna stått för mer än hälften av kostnaderna för renoveringar/restaureringar.

onsdag 9 september 2009

Vä kyrka - en av Lunds stifts intressantaste







Vä kyrka - söder om Kristianstad - är en av stiftets intressantaste och äldsta kyrkor (1121 är en uppgift). Vä betyder "helig plats" och var under järnåldern och medeltiden ett större centrum i nordöstra Skåne - i klass med Uppåkra utanför Lund. Vä var stad till 1614 då Kristianstad tillkom. Lunds domkyrka var förebild till kyrkan i Vä som har kvar sitt ursprungliga utseende. Kyrkan har en rik skulptural ornamentik som tyder på lombardiskt ursprung (t ex portalerna). Väl bevarade målningar i absiden och i koret. Dopfunten är sevärd. En akvamanil (liten kanna för liturgisk handtvagning) finns i kyrkan.

Kyrkovalet 20 september och vårt kulturarv

Kyrkovalet den 20 september engagerar endast ett fåtal. Själv brukar jag inte rösta, då jag inte är troende men fortfarande tillhör - för att jag värnar våra gamla kyrkor som en del av kulturarvet - svenska kyrkan. Nu funderar jag på att rösta, men då på de nomineringsgrupper/partier som viar att de värnar vårt kulturarv - om nu inte alla gör det. Ärkebiskopen Anders Wejryd argumenterar på DN-debatt 20 maj i år för mer medel till bevarande av de kyrkliga kulturminnena. Han hävdar att staten sviker om hur det kyrkliga kulturarvet ska kunna bevaras. Han vill att kulturministern garanterar medel långsiktigt som gör att våra gamla kyrkor långsiktigt kan bevaras. På DN-debatt igår, 8/9, argumenterar ett antal kyrkopolitiker för en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen från staten, nu 460 miljoner kronor/år, som de menar har minskat i förhållande till den ersättning som utgick när kyrkan skildes från staten för ett tiotal år sedan. Ersättningen ska utgå till bevarande av kyrkorna, kyrkogårdarna och inventarierna i kyrkorna. Se http://www.dn.se/opinion/debatt/trygga-kyrkans-kulturminnesvard-1.947332.

I regeringens skrivelse till riksdagen (2008/09:220) - kyrkoantikvariska frågor - redovisas hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som uppnåtts mellan 2000-2009. Se http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/22/855c5490.pdf. Skrivelsen tar bl a upp tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena och samarbetet mellan kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet. I skrivelsen slås fast att staten även fortsättningsvis bör ta ett ansvar tillsammans med kyrkan för det kyrkliga kulturarvet och att ersättningen från staten ska vara långsiktig och förutsägbar. I budgetpropositionen för 2010 kommer staten att föreslå den kyrkoantikvariska ersättningen.

Igår ställde jag frågor till Lunds stift kring hur det ser ut i stiftet med bevarandet av våra medeltida kyrkor och om partierna i kyrkovalet skiljer sig åt i synen på detta. Jag avvaktar svaret.

lördag 5 september 2009

Fjälkinge kyrka med sitt porttorn


Fjälkinge kyrka - öster om Kristianstad - uppfördes omkring 1190. Har valvmålningar gjorda av den så kallade Vittskövlemästaren. Dopfunten är från slutet av 1100-talet och föreställer en bevingad häst och ett bevingat lejon. Altaret är från 1604. Predikstolen är sevärd med alla sina detaljer. Ca 20 meter från kyrkan ligger en portbyggnad (idag muséum) med pyramidformat tak. Portbyggnadens funktion har varit föremål för studier utan att man fullt ut vet användningsområdet.

Gårdsstånga kyrka - vid Kävlingeån


Gårdsstånga kyrka - norr om Lund vid E22 - ligger vackert vid Kävlingeån och är berömd för sin renässansinredning (predikstol, altartavla, dopfunt med baldakin) - allt från 1600-talet - utförda av Jacob Kremberg. Kyrkan är från 1100-1200-talet.

Lyngsjö kyrka - berömt för sina inventarier




Lyngsjö kyrka - söder om Kristianstad - är berömt för sina inventarier, bl a antemensalet (altarskiva, "gyllene altare") med 13 figurframställningar med madonna i mitten. Kyrkan är från 1180-talet. Sandstensdopfunten som är berömd visar ärkebiskopen av Canterburys martyrium - han höggs ner 1170 framför altaret i sin kyrka.

Vitaby kyrka - på en kulle med Hanöbukten i bakgrunden


Vitaby kyrka - väster om Kivik - ligger vackert högt uppe på en kulle med Hanöbukten inom synhåll. Kyrkan är från slutet av 1100-talet och har en del värdefulla inventarier, bl a dopfunten. Triumfkrusifixet är från ca 1175, bland de äldsta i provinsen. Två kyrktuppar pryder taket och kyrkan har en ovanlig svängd strävpelare.

lördag 29 augusti 2009

Östra Vrams kyrka med sitt triumfkrusifix


Östra Vrams kyrka vid E22 söder om Kristianstad är en orörd medeltida anläggning från 1100-1200-talet. Triumfkrusifixet från 1400-talet är berömt: Il volto santo (det heliga ansiktet). Bänkinredning och altaruppsats från 1600-talet.

Linderöds kyrka med sin portal och sina valvmålningar




Linderöds kyrka, vid E22, mellan Malmö och Kristianstad, har bl a intressanta valvmålningar. "Hur Gud skapade världen och gjorde hav och land, växter, djur och människor visas i stort format i valven i Linderöds kyrka" skriver Maja Hagerman och Claes Gabrielsson i sin mycket läsvärda bok "I miraklers tid - bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor" (Prisma 2003).
Kyrkan har också en intressant portal
med inhuggna figurer i sten (tympanonfält)
som kanske föreställer stenhuggaren själv
och hans medhjälpare.

söndag 23 augusti 2009

Ny bok om Lunds domkyrka


Nu har det kommit en ny fin bok om Lunds domkyrka. Domen invigdes 1145 och boken berättar om det öppna rum som dagens domkyrka är och hur den vuxit fram. I bild skildras den särskilda atmosfär som råder i kyrkan. Texterna ger en historisk bakgrund och reflekterar över vilka budskap vi idag kan uppfatta att domkyrkan förmedlar. Jag har tittat i boken och den inspirerar till läsning och framför allt till besök i denna romanska helgedom. Gå in på bifogad länk och läs mer på http://www.lundsdomkyrka.org/.

måndag 3 augusti 2009

Skåne är synnerligen rikt på medeltida romanska kyrkor















Norra Åsums kyrka i nordöstra Skåne – som Esbjörn Mule byggde med biskop Absalon som byggherre

Skåne är rikt på romanska kyrkor, dvs kyrkor byggda under 1000-1200-talet. Adam av Bremen, tysk kyrkoskrivare, uppgav att redan på 1060-talet fanns ca 300 kyrkor i provinsen, nästan alla av trä i så kallad stavteknik. Men just vid denna tid började stenkyrkor att uppföras som ersatte de mer förgängliga träkyrkorna.

Den mäktigaste stenkyrkan som uppfördes under första hälften av 1100-talet var Lunds domkyrka – ett mirakel av byggnadskonst för sin tid. Inflytandet från denna byggnadshytta för många av Skånes övriga romanska kyrkor var stort.

Norra Åsums kyrka, enligt en runsten som står i kyrkans vapenhus, byggdes av Esbjörn Mule på uppdrag av ärkebiskopen i Lund Absalon. Genom att Absalon blev ärkebiskop 1178 och dog 1201 kan man sluta sig till att Norra Åsums kyrka byggdes under denna tid, troligen under 1190-talet. Norra Åsums kyrka fick för en landsortskyrka en anmärkningsvärd resning och ett torn av ovanlig höjd och mäktighet.

Vad kan då en klassisk romersk kyrka i nordöstra Skåne nu ca 800 år efter byggandet förmedla till oss sekulariserade nutidsmänniskor? Några punkter kan anges:

Ø Det historiska perspektivet hur Norden och därmed Skåne under medeltiden kristnades söderifrån av den romerska kyrkan efter en lång tid av tro på andra former av ”högre makter”
Ø Det arkitektoniska och byggnadstekniska perspektivet hur kyrkor och katedraler av fantastiska dimensioner uppfördes i Europas regioner
Ø Det religiösa perspektivet hur en stark kyrkomakt med hjälp av ett omfattande kyrkobyggande förmår kristna ett tidigare hedniskt folk
Ø Det maktpolitiska perspektivet där världsliga makthavare (kungar och stormän) tillsammans med kyrkliga potentater (biskopar) gemensamt tjänar på att uppföra kyrkor och katedraler

Norra Åsums kyrka byggdes på uppdrag av ärkebiskopen Absalon i syfte att kristna de ”ogudaktiga” människorna som bodde i den bygd där kyrkan nu finns. Successivt fördes kristendomens idéer norrut via nuvarande Tyskland, Frankrike och England och stormakten Danmark med Skåne som den östra provinsen nåddes av de nya budskapen under 1000-talet och därefter. Bas för kristnandet i Norden blev Lund med sin domkyrka och ärkebiskop. Härifrån utgick den mission som på sikt kom att kristna den skånska befolkningen, däribland människorna som fick kyrkan i Norra Åsum som helgedom.

De medeltida sockenkyrkornas föregångare var av trä. De första stenkyrkorna i romansk stil, däribland Norra Åsum, är byggd i så kallad rundebågestil. Dessa kyrkor hade enskeppiga långhus med ett kvadratiskt kor, som i en del fall var försett med en absid, en halvrund utbyggnad för högaltaret i öster. De putsade murarna var byggda med skalmursteknik, vilket innebär att utrymmet mellan den yttre och inre delen av muren var fylld med småsten och murbruk. Kor och långhus hade små och högt placerade fönster. Kyrkobesökarna steg in i kyrkan på sydsidan i byggnadens västra del. Ibland fanns även en ingång i norr eller väster. Somliga kyrkor hade ett västtorn, som bar klockorna och kanske också innehöll en läktare för traktens mäktigaste familj. Koret med högaltaret var avsett för prästerskapet och långhuset för församlingen. De skildes åt genom en smal öppning, triumfbågen. Det fanns ingen fast bänkinredning, utan flertalet fick stående åhöra mässan. I närheten av ingången, åt väster, stod dopfunten. Placeringen berodde på att det odöpta barnet måste gå igenom vissa ceremonier innan det fick komma in i kyrkan och den kristna gemenskapen. Kyrkväggarna var ibland prydda med kalkmålningar som gestaltade bibliska motiv och helgonlegender. Norra Åsums kyrka med vapenhus, långhus, kor och absid samt ett högt och kraftigt torn, är ett bra arkitektoniskt exempel på en romansk kyrka i Skåneprovinsen.

söndag 26 juli 2009

Presentation av min blogg


(Vä kyrka strax söder om Kristianstad - en klenod bland de skånska medeltida kyrkorna)

Jag som startar denna blogg har sedan länge intresserat mig för Skånes många medeltida kyrkor. Jag har besökt ett antal, jag har kort beskrivit utifrån tillgängliga uppgifter de mest intressanta (huvudkälla är boken Lunds stift i ord och bild från 1947) och jag fotograferar löpande kyrkorna. Som alla vet är det ett problem att besöka kyrkorna då de ofta är låsta. Det är för mig ett långsiktigt projekt att dokumentera landskapets kulturarv i form av de många kyrkorna och jag har inga andra ambitioner med det än rent intresse. Dock tror jag det ur turistintresse - för såväl skåningar som för danskar - vore av intresse om de mest sevärda kyrkorna presenterades i någon form av publikation.

Jag intresserar mig för kyrkorna av främst ett kulturarvsperspektiv då jag inte är troende. Kyrkorna och deras föremål rymmer så mycket av arkitektoniskt och konsthistoriskt intresse samtidigt som de rymmer så mycket av den historia från 1000-talet och framåt som vi alla är en del av. Betänk att många av de vita byggnaderna i landskapet har stått där i ca 900 år och tjänat människorna med information, ceremonier i livets alla skeden mm. Under merparten av denna tid var Skåne en del av Danmark (till 1658).


Lunds domkyrka är ju klenoden bland de medeltida kyrkorna men såväl Dalby som Vä (bilden ovan) är utmärkta exempel på de romanska kyrkorna från denna tid. Jag uppdaterar löpande och i mån av tid min blogg med fotografier och text över Skånes kyrkor.