Albertus Pictor jubileum

Albertus Pictus - svensk medeltids mest kände målare - gick ur tiden för 500 år sedan just i år. Vi vet att han ursprungligen var av tysk härkomst, men när och varför han kom till Sverige vet vi inte. Han dyker upp i det svenska skriftliga källmaterialet 1465, och var bosatt i Stockholm från 1473 fram till sin död 1509. Tillsammans med sin verkstad har han dekorerat ett trettiotal kyrkor i Mälardalen och även Nederluleå kyrka i Norrbotten vars uppförande vid slutet av 1400-talet initierats av ärkebiskop Jakob Ulvsson. Riksantikvarieämbetet visar nu en utställning om Albertus Pictus i sina lokaler i Stockholm. Läs mer på http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/albertus_pictor_jubileum/om_albertus_pictor.html

Hörby kyrka - byggd av Carl Stenmästare

Hörby kyrka - mitt i Skåne - byggdes 1120-1140 av Carl Stenmästare som dessförinnan var med och byggde Lunds domkyrka. På gamla långhusets södersida finns en sandstensportal med en mycket gammal järnbeslagen port. Kyrkan har byggts om i flera omgångar. Främsta klenoden i kyrkan är altaret från 1632. Mittpartiet av altartavlan är enastående inom skånsk renässansskulptur. Predikstolen är från samma tid och har en inskrift över predikstolen som lyder: Hör och bevara allt vad jag har föreskrivit dig, på det att det må gå dig väl och dina barn efter dig.

Stehags kyrka - med Johannes som stenmästare

Stehags kyrka - norr om Eslöv i Stehags kyrkby en bit från samhället Stehag - är från 1100-talets mitt (en av de äldsta i stiftet). Stenmästaren hette Johannes vilket framgår av att hans signatur finns på flera ställen i kyrkan. Stenverkstaden fanns troligen på platsen då det är nära till sandstensgruvorna i Höör och Vitseröd. Gravmonument och dopfunt är sevärdheter (den senare troligen gjord av Mårten Stenmästare). Kyrkan är helgad åt S:t Dionysios.

Vittskövle kyrka - med målningar av Vittskövlemästaren

Vittskövle kyrka - söder om Kristianstad - är från 1200-talet och innehåller målningar av den så kallade Vittskövlemästaren (Nils Håkansson, 1400-talet). Dopfunten är sevärd och kyrkan har ett praktfullt epitafium (minnestavla över död person).

Lunds stift - rikast i landet!

Idag har jag röstat i kyrkovalet (det var faktiskt kö i vallokalen på församlingshemmet!), på socialdemokraterna eftersom jag normalt röstar vänster. Men också för att socialdemokraterna i sin valplattform skriver att: "Håll Sveriges alla kyrkor öppna och välvårdade "samt att "Markera att kyrkorna är hela folkets - och därmed också statens - angelägenhet". Dock i valet till stiftsfullmäktige i Lunds stift röstade jag på Ulla Malmgren (M) eftersom jag känner henne och vet att hon agerar för att våra medeltida kyrkor ska bevaras. Hon berättade bl a för mig att Lunds stift är rikast i Sverige med sina ca 100 mkr årligen i avkastning på sitt kapital.

Imorgon är det kyrkoval och jag ska gå och rösta!

Imorgon 20 september är det kyrkoval och jag tänker gå och rösta, för första gången (?) i mitt liv. Jag är inte troende och har många gånger tänkt lämna kyrkan men något har gjort att jag inte agerat, främst mitt intresse för vårt kulturarv i form av de medeltida kyrkorna som jag på alla sätt vill bevara. Nu tror jag att samtliga nomineringsgrupper eller partier som ställer upp i valet vill detta men säker är jag inte. Jag har försökt läsa genomgångar i media vad grupperna/partierna vill men ofta är det inte kulturarvsfrågorna som behandlas. I en artikel i Kristianstadsbladet i veckan behandlar Ulla Malmgren från Kristianstad som sitter med i egendomsnämnden för Lunds stift förvaltningen av kyrkans egendomar. Av vad hon skriver förstår man att stiftet förfogar över avsevärda egendomar i form av skog, jordbruk och värdepapper som ger avsevärd avkastning. Egendomsnämnden förvaltar ca 12 hektar jordbrukdsmark och ca 10 hektar skog. Vinsten har under senare år överstigit 100 miljoner kronor (utom i fjol då vinsten blev mycket lägre på grund av aktiefallet). Vinsten delas ut till samfälligheter och församlingar i Lunds stift för att tillsammans med kyrkoavgiften finansiera verksamheten där. Jag delar Ulla Malmgrens uppfattning att stiftet och församlingarna ska satsa på de kyrkor som är av kulturhistorisk betydelse, så att kommande generationer kan glädjas och njuta av dem.

Kyrkan själv förfogar således över avsevärda tillgångar och jag kan förstå om regeringen håller tillbaka ökningen av den kyrkoantikvariska ersättningen när man vet detta. Sammantaget bör det som jag förstår det finnas tillräckliga medel för att bevara vårt kulturarv.

Jag hoppas att min röst imorgon, som jag lägger på socialdemokraterna, bidrar till att bevara våra medeltida kyrkor!

460 miljoner kronor/år i fem år i kyrkoantikvarisk ersättning

Idag kom besked från kulturministern, http://www.regeringen.se/sb/d/12009/a/131432 att den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen blir lika med tidigare, dvs 460 miljoner kr/år i fem år framåt. För Skånes och Blekinges del (Lunds stift) torde det bli ca 50 miljoner kronor per år. Ersättningen är mindre än vad såväl ärkebiskop som ett antal kyrkopolitiker av olika politisk färg krävt i debattartiklar på senare tid.

I dagarna har jag ställt några frågor till Lunds stift http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=35339, och dess stiftsantikvarie Aina Mandahl kring just ersättningen till församlingen när en kyrka behöver restaureras och exemplet är Fjelie kyrka vid Lund som delvis varit stängd sedan 2006 på grund av brist på medel. Aina Mandahl svarar följande: För att församlingen ska kunna erhålla kyrkoantikvarisk ersättning måste först en grundlig skadebedömning och ingående åtgärdsförslag göras innan församlingen kan söka tillstånd från länsstyrelsen och därefter söka kyrkoantikvarisk ersättning. Då ärendet kom upp i fjor var det redan för sent att söka för att hinna med undersökning, projektering, tillstånd och därefter ansökan till stiftet.
Har församlingen nu klarat av alla förberedelser kan de söka kyrkoantikvarisk ersättning senast den siste november i år för att kunna påbörja arbetet 2011 då pengarna finns tillgängliga från staten.
En församling kan få upp mot 90% av kostnaderna betalda av statliga medel.
Kyrkans egna medel, ”kyrkobyggnadsbidraget” är betydligt blygsammare. Lunds stift har de senaste åren kunnat fördela ca 6 miljoner kronor. Stiftsstyrelsen har beslutat att prioritera arbeten som underlättar gudstjänstfirandet i kyrkan, dvs. möjlighet att förändra i kyrkorummet för att ge plats åt körer, kistor i samband med begravning, musikarrangemang, heliga danser, friare gudstjänstfirande, arbetsmiljö, tillgänglighet osv.

Regeringen kommer eventuellt att beskatta de sk. Prästlönetillgångarna, vilket skulle innebära att det kanske inte längre finns utrymme för att fördela några pengar från stiftet. Men det är ännu osäkert hur det blir med det.

Arbeten på kyrkogårdar/begravningsplatser bekostas redan av staten genom skattemedel från alla skattebetalare i landet, även kulturhistoriskt värdefulla gravplatser/gravstenar mm.
Kyrkoantikvarisk ersättning kan utgå till begravningsplatser/gravar/gravstenar av nationellt värde.


Vård och underhåll av kyrkliga inventarier kan erhållla kyrkoantikvarisk ersättning. Det är upp till varje församling att söka pengar för sådana arbeten.

Vi har just fått besked att staten fortsättningsvis kommer att betala ut 460 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning under perioden 2010-2014. 2010 blir dock summan 465 miljoner pga tidigare prutning på 15 miljoner enligt kulturministern.

Hitintills har församlingarna stått för mer än hälften av kostnaderna för renoveringar/restaureringar.

Vä kyrka - en av Lunds stifts intressantaste

Vä kyrka - söder om Kristianstad - är en av stiftets intressantaste och äldsta kyrkor (1121 är en uppgift). Vä betyder "helig plats" och var under järnåldern och medeltiden ett större centrum i nordöstra Skåne - i klass med Uppåkra utanför Lund. Vä var stad till 1614 då Kristianstad tillkom. Lunds domkyrka var förebild till kyrkan i Vä som har kvar sitt ursprungliga utseende. Kyrkan har en rik skulptural ornamentik som tyder på lombardiskt ursprung (t ex portalerna). Väl bevarade målningar i absiden och i koret. Dopfunten är sevärd. En akvamanil (liten kanna för liturgisk handtvagning) finns i kyrkan.

Kyrkovalet 20 september och vårt kulturarv

Kyrkovalet den 20 september engagerar endast ett fåtal. Själv brukar jag inte rösta, då jag inte är troende men fortfarande tillhör - för att jag värnar våra gamla kyrkor som en del av kulturarvet - svenska kyrkan. Nu funderar jag på att rösta, men då på de nomineringsgrupper/partier som viar att de värnar vårt kulturarv - om nu inte alla gör det. Ärkebiskopen Anders Wejryd argumenterar på DN-debatt 20 maj i år för mer medel till bevarande av de kyrkliga kulturminnena. Han hävdar att staten sviker om hur det kyrkliga kulturarvet ska kunna bevaras. Han vill att kulturministern garanterar medel långsiktigt som gör att våra gamla kyrkor långsiktigt kan bevaras. På DN-debatt igår, 8/9, argumenterar ett antal kyrkopolitiker för en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen från staten, nu 460 miljoner kronor/år, som de menar har minskat i förhållande till den ersättning som utgick när kyrkan skildes från staten för ett tiotal år sedan. Ersättningen ska utgå till bevarande av kyrkorna, kyrkogårdarna och inventarierna i kyrkorna. Se http://www.dn.se/opinion/debatt/trygga-kyrkans-kulturminnesvard-1.947332.

I regeringens skrivelse till riksdagen (2008/09:220) - kyrkoantikvariska frågor - redovisas hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som uppnåtts mellan 2000-2009. Se http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/22/855c5490.pdf. Skrivelsen tar bl a upp tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena och samarbetet mellan kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet. I skrivelsen slås fast att staten även fortsättningsvis bör ta ett ansvar tillsammans med kyrkan för det kyrkliga kulturarvet och att ersättningen från staten ska vara långsiktig och förutsägbar. I budgetpropositionen för 2010 kommer staten att föreslå den kyrkoantikvariska ersättningen.

Igår ställde jag frågor till Lunds stift kring hur det ser ut i stiftet med bevarandet av våra medeltida kyrkor och om partierna i kyrkovalet skiljer sig åt i synen på detta. Jag avvaktar svaret.

Fjälkinge kyrka med sitt porttorn

Fjälkinge kyrka - öster om Kristianstad - uppfördes omkring 1190. Har valvmålningar gjorda av den så kallade Vittskövlemästaren. Dopfunten är från slutet av 1100-talet och föreställer en bevingad häst och ett bevingat lejon. Altaret är från 1604. Predikstolen är sevärd med alla sina detaljer. Ca 20 meter från kyrkan ligger en portbyggnad (idag muséum) med pyramidformat tak. Portbyggnadens funktion har varit föremål för studier utan att man fullt ut vet användningsområdet.

Gårdsstånga kyrka - vid Kävlingeån

Gårdsstånga kyrka - norr om Lund vid E22 - ligger vackert vid Kävlingeån och är berömd för sin renässansinredning (predikstol, altartavla, dopfunt med baldakin) - allt från 1600-talet - utförda av Jacob Kremberg. Kyrkan är från 1100-1200-talet.

Lyngsjö kyrka - berömt för sina inventarier

Lyngsjö kyrka - söder om Kristianstad - är berömt för sina inventarier, bl a antemensalet (altarskiva, "gyllene altare") med 13 figurframställningar med madonna i mitten. Kyrkan är från 1180-talet. Sandstensdopfunten som är berömd visar ärkebiskopen av Canterburys martyrium - han höggs ner 1170 framför altaret i sin kyrka.

Vitaby kyrka - på en kulle med Hanöbukten i bakgrunden

Vitaby kyrka - väster om Kivik - ligger vackert högt uppe på en kulle med Hanöbukten inom synhåll. Kyrkan är från slutet av 1100-talet och har en del värdefulla inventarier, bl a dopfunten. Triumfkrusifixet är från ca 1175, bland de äldsta i provinsen. Två kyrktuppar pryder taket och kyrkan har en ovanlig svängd strävpelare.