tisdag 27 oktober 2009

Skarhults kyrka, vid Skarhults slott, söder om Eslöv


Skarhults kyrka, söder om Eslöv byggdes mellan 1150-1175. Det raka koret är från 1500-talet. Under koret finns ett gravvalv. Vid restaureringen 1940 återinsattes den romanske mästarens tympanon med springande lejon bitande överdjur, över den rikt profilerade sydportalen i sandsten, framför vilken är ett vapenhus. Kyrkan är helgad åt S:t Nikolaus. Kyrkan är en slottskyrka och är belägen nära Skarhults slott. Kyrkan har en baldakin och fina inventarier.

söndag 18 oktober 2009

Spaden i jorden nästa år för besökscentrum vid Lunds Domkyrka

Den spanska arkitekten Carmen Izqierdos förslag till besökscentrum för Lunds domkyrka ska förverkligas. Det har domkyrkorådet nu beslutat. Går allt i lås sätts spaden i jorden nästa höst. Läs mer i Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/lund/article557719/Klart-for-nytt-besokscentrum.html

söndag 11 oktober 2009

Tiondet finansierade kyrkan och gör det fortfarande

Från medeltiden har det så kallade tiondet finansierat kyrkan, vilket idag utgörs av de så kallade prästlönetillgångarna, det vill säga den egendom bestående av skog och jordbruk samt andra tillgångar, vars avkastning användes till bevarandet av vårt kulturarv. Enligt Wikipedia utgör tiondet:

Tionde, skatt som kyrkan uppburit från jordbrukare i många kristna länder, motsvarande en tiondel av jordbrukets produktion. Tiondet brukade betalas in natura.
Tiondet har sitt ursprung redan i Gamla Testamentet (1 Mos. 14:20 och 5 Mos. 14:22). I Norden började det införas på 1100-talet, Island var först där det lagfästes år 1096, men först vid 1200-talets slut var det helt reglerat i Sverige.
Vanligtvis gick 1/3 av tiondet till sockenprästen, och resten gick till sockenkyrkan (byggningssäd), biskopen och de fattiga. Det fanns dels ett sädestionde, (jordbruksprodukter) och ett kvicktionde (djur).
I samband med reformationen drogs 2/3 till kronan istället, (kronotionde) medan prästen fick behålla sin tredjedel. Kronotiondet avvecklades mellan åren 1885-1903, och prästens tionde avskaffades 1910.
Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls). De som inte odlade något (till exempel hantverkare) kunde betala med kontanter.

Prästlönetillgångarna finansierar våra medeltida kyrkor

Lunds stifts prästlönetillgångar - som finansierar bevarandet av vårt kulturarv i form av medeltida kyrkor - är ett gammalt begrepp med anor från medeltiden. En politisk diskussion pågår om tillgångarna ska bli beskattningsbara vilket naturligtvis skulle påverka ekonomin och därmed möjligheten att bevara vårt kulturarv. Wikipedia förklarar innebörden av prästlönetillgångarna:

Prästlönetillgångar är den gemensamma benämningen på Svenska kyrkans skog, jord och kapital. Dessa är en del av så kallade kyrkofastigheter som tillsammans med kyrkobyggnader utgör den Svenska kyrkans förmögenhet. Förvaltningen av prästlönetillgångarna regleras i kyrkoordningens (KO) 46 kapitel 1-16 §§. [1] De definieras i §1:
"Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar (prästlönefond). Av 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse".
Benämningen har uppkommit genom tillgångarnas tillkomst under århundradena, där de utgör den investerade delen av det tionde som svenska folket erlade till kyrkans fromma.
Den fasta egendomen, prästlönefastigheterna och prästlönefondsmedlen, utgör ett stifts förmögenhet. Förmögenheten är sluten, nytt kapital varken tillförs eller utgår. Däremot sker årligen förändringar mellan placering av kapitalet i fast egendom och prästlönefond. Kyrklig jord är fast egendom som anslagits åt kyrkan för att användas till särskilda ändamål, där huvudmålet av den kyrkliga jordens förvaltning anges i kyrkoordningen.
Prästlönefastighet är kyrklig jord som består av fast egendom och tomträtter. Avkastningen består av arrenden, hyror, skogslikvider med mera. Vid försäljning av prästlönefastighet ska ersättningen fonderas och kostnader i samband med försäljningen dras av. Prästlönefond är sådant fonderat kapital som består av svenska och utländska aktier samt räntebärande papper. Avkastningen ska användas för att vidmakthålla de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse.

fredag 9 oktober 2009

Socialdemokraterna och den kyrkoantikvariska ersättningen

Jag ställde för ett tag sedan ett antal frågor till socialdemokraterna kring den kyrkoantikvariska ersättningen och hur S ser på den (regeringen har föreslagit 460 miljoner kronor per år). S genom riksdagsmannen Göran S Persson från Brantevik svarar följande:

Vi i (S) har i tisdags lagt vår sk skuggbudget - denna instämmer i att nämnda ersättning ska uppgå till 460 miljoner /år under de närmsta fem åren. I frågan ligger också något som kallas "Prästlönetillgångar", troligtvis känner du till även denna - tillgångar som kyrkan förvaltar o där överskottet går till förvaltning av kulturminnesmärkta kyrkobyggnader mm I detta ligger också en utjämning som fördelar inkomsten så att de rika stiften ger åt "de mindre bemedlade". Det är upp till sittande regering att ta upp diskussionen om den även fortsättningsvis ska vara skattebefriad = mer medel till förvaltning av kulturarvet. Vi kommer senare i höst att behandla just de kyrkliga kulturarven - återkommer i detta om så önskas.

Göran P/Brantevik

Jag har svarat följande på Görans mail:

Jag kan tänka mig att det är rimligt att S ligger på samma nivå som regeringen då ju kyrkan själv verkar ha gott om pengar för att upprätthålla det kyrkliga kulturarvet. Lunds stift har årligen en avkastning på 100 miljoner kronor (!) på sina tillgångar i jord, skog och aktier. Samtidigt tycker jag det är viktigt att samhället i stort ser till att vårt gemensamma kulturarv i form av bl a de medeltida kyrkorna bevaras. Här i Skåne där tätheten av medeltida kyrkor är störst i landet (större än på Gotland men något mindre än i Danmark) har vi ett särskilt ansvar att slå vakt om vårt kulturarv, även om det nog många gånger kan vara tungt för församlingen att bära kostnaden, med vikande befolkning och färre medlemmar i kyrkan.

Jag tar gärna del av de förslag som S senare i höst avser att lägga på området. Bl a är det viktigt att behandla hur kyrkorna ur ett besöksnäringsperspektiv kan bli mer tillgängliga; idag är de oftast av säkerhetsskäl stängda för besökaren. Här tror jag på ökad samverkan inom och mellan församlingarna - kanske kyrkogårdsvaktmästarna ska ha en nyckelroll. Likaså är guidningen till kulturarvet viktigt att utveckla, här krävs utbildningsinsatser av människor i stiften som kan handleda besökare - och de är många (bl a många danskar här i Skåne). Samverkan mellan stiftet, församlingarna och kanske Länsstyrelsen (kulturmiljö) samt regionmuséerna och turistorganen i regionerna bör komma till stånd för att ta tag i utmaningarna kring öppethållande, guidning och marknadsföring av våra medeltida kyrkor.

Sen bör också de gamla kyrkorna i ökad utsträckning användas som mötesplats för olika kulturarrangemang, som musik, dans, teater, litteraturuppläsning och författarframträdanden, föreläsningar mm. En ökad samverkan mellan församlingarna, studieförbunden, biblioteken, kulturarrangörer mm bör komma till stånd och staten bör med statsbidrag stimulera en sådan utveckling.

Hoppas du och den nye vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander från Kristianstad kan göra en insats, till förmån för bl a våra skånska medeltida kyrkor!

Hälsningar
Jan

torsdag 8 oktober 2009

Ivetofta kyrka - romansk kyrka i 1100-talsstil


Ivetofta kyrka - i Bromölla församling - byggdes på 1100-talet med långhus, kor och absid. Ett brett trappgavelstorn byggdes på 1200-talet. På 1800-talet byggdes korsarmarna och det tresidiga koret. Altaruppsats och predikstol är från 1600-talet. Ivetofta församling verkar livaktig; bl a uppmärksammas på en skylt vid ingången att en församlingsbo har avlidit.

Oppmanna kyrka - rivningshotad men lever kvar


Oppmanna kyrka - norr om Kristianstad - är från 1100-talet (1200-talet enligt någon uppgift) och har byggts till under århundradena. Tornet rasade ner 1852. I mitten av 1800-talet föreslogs att kyrkan skulle rivas men församlingen avslog detta och kyrkan byggdes om helt. Intressanta inventarier i kyrkan är dopfunten, dopkapellet och altaruppsatsen. Man slås av att kyrkan ligger utanför samhället Oppmana, - en stor kyrkobyggnad som ligger för sig själv!

torsdag 1 oktober 2009

S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg - tegelkyrka från 1300-talet




S:t Nicolaikyrkan i Sölvesborg är en tegelkyrka från 1300-talets början. Koret är äldst och kyrkan har en koppling till Trefaldighetskyrkan i Kristianstad genom södra vapenhusgaveln ovanför kyrkans huvudingång: årtal 1649 då kyrkan i Kristianstad stod färdig. Kyrkan har vackra och unika valv- och murmålningar från 1400-talet. Triumphkrusifixet är från 1410-talet och är utfört i snidat trä och mycket naturalistiskt. Altaruppsatsen bär årtalet 1622 och är uppförd i typisk Christian IV-stil.