Medeltida kyrkor i Skåne

Mordet i Canterbury - på dopfunten i Lyngsjö kyrka

2011-07-17T10:48:00.000-07:00

Hur skedde kommunikationen på medeltiden i Europa? Om det idag sker en stor händelse i England så får vi via Twitter eller mer traditionella media veta detta inom några sekunder. Den 29 december 1170 mördades ärkebiskopen över England, Thomas Becket, av fyra soldater eller riddare, möjligen på order av kungen Henrik II. Ett antal år senare, någon har nämnt 1210???, återfinns sex bilder som beskriver mordet, på en dopfunt i Lyngsjö kyrka, vid Kristianstad i Skåne (några bilder ser du här). Tove Stenmästare har gjort dopfunten. Frågan är hur, på vilket sätt och när Tove Stenmästare fått veta om mordet och skulpterat de sex bilderna. Det skulle vara intressant att få veta mer om hur kommunikationen gick till kring mordet som senare blivit film och roman (TS Eliot: Mordet i katedralen).

Kvällskyrkotur

2011-06-25T03:56:00.000-07:00

Nu var det länge sen jag bloggade kring våra fina medeltida kyrkor men i tisdags blev det en biltur i omgivningarna, när hustrun hade tjejkväll. Jag började med den lilla Trolle-Ljungby kyrka, invid slottet. En liten kyrka från 1100-talet som nyligen restaurerats invändigt, men det såg jag ju inte eftersom denna kyrka som de andra jag besökte var stängd. Det var ju kväll! Sen åkte jag vidare till Gualövs lilla fina kyrka som jag också ska besöka i sommar under dagtid, precis som nästa anhalt: Kiaby kyrka som jag fick en fin bild av i kvällssolen. Sedan lärde jag mig något jag inte visste, nämligen att Österslövs prästgård är Skånes äldsta bevarade prästgård. Den är vacker och välhållen där den ligger bredvid den stora Österslövs kyrka (ej medeltida). Sen blev det Hjärsås 1200-talskyrka med målningar från 1500-talet (?) på utsidan. Som avslutning fotograferade jag Kviinge kyrka i Hanaskog där bl a finns en fin minneslund på kyrkogården. Ganska originellt med en modern vägskylt som talar om att detta är Kviinge kyrka! Det får bli fler kyrkoturer i sommar!

Barndop i Brågarps kyrka

2010-09-14T13:10:00.000-07:00

I Staffanstorps kommun finns 11 kyrkor och i en av dem, Brågarps kyrka, döptes mitt barnbarn Tilda i söndags. Kyrkan är från 1100-talet och har föregåtts av en stavkyrka av trä på 1000-talet. Den är en av stiftets minsta och har idag 80 platser. En madonnabild från 1200-talet (ev 1400-talet) finns ovanför dopfunten.

26 september - Dalby kyrka 950 år

2010-09-14T12:39:00.000-07:00

Den 26 september firas att Dalby kyrka fyller 950 år. Nordens äldsta bevarade stenkyrka byggdes 1060 och jubiléet firas genom en mässa i kyrkan med musik och tal av biskopen. En ny bok - Dalby kyrka - en plats i historien ges ut med anledning av 950-årsjubiléet. Såväl klosterträdgården som kyrkan har fått sig en upprustning inför 26 september, enligt Sydsvenskan.
Se om kyrkan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dalby_heligkorskyrka
http://medeltidakyrkoriskane.blogspot.com/search?updated-max=2010-01-03T09%3A16%3A00-08%3A00&max-results=29

Se om 26/9: http://www.svenskakyrkan.se/dalby/

Domkyrkocentrum i Lund är på gång

2010-08-16T13:11:00.000-07:00

Nu är grunden lagd till nya Domkyrkoforumet i Lund, som nästa år blir besökscentrum för vår magnifika katedral.
Se http://domkyrkoforum.wordpress.com/2010/08/16/domkyrkoforum-just-nu/

Några medeltida kyrkor uppåt landet

2010-08-08T06:32:00.000-07:00

På en resa i sommar besökte jag några intressanta medeltida kyrkor: Varnhems klosterkyrka utanför Skara, Skara domkyrka, S:t Nicolai kyrka i Örebro samt Strängnäs Domkyrka. Några notiser från besöken:

Varnhem: Klosterkyrka till cisterciensernas kloster som låg här mellan 1100-talet och 1500-talet. Jämför Herrevadskloster i Skåne, vårt enda cistercienserkloster. Det rekonstruerade klosterområdet ger en ganska god bild över hur klostret en gång såg ut. Själva kyrkan är stor och vacker och här är bl a Birger Jarl begravd och hans ansikte framträder också i sten överst på en av kyrkans kolonner.

Skara: Domkyrka i Sverigens äldsta stift. Här fanns en kyrka redan på 1000-talet. Gotisk byggnadsstil. Intressant krypta från medeltiden som upptäcktes 1949 (gömd i 700 år!). Fina stenrelieftavlor från 1100-talet. Fantastiska glasmosaikfönster av Bo Beskow som visar Bibelns alla berättelser.

S:t Nicolai kyrka i Örebro: här begravdes Engelbrekt 1436 och här utsågs Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare 1810 (200 årsfirande i Örebro!). Kyrkan är ursprungligen från 1300-talet och har både romanska och gotiska stildrag.

Strängnäs Domkyrka: en stor kyrka som ligger uppe på en kulle och som har ett imponerande stort och högt torn. Kyrkan är omgiven av många gamla fina byggnader som idag används för utbildningsändamål. Kyrkan var stängd vid mitt besök så jag har ingen information om kyrkans innehåll.

Se bilder uppifrån: Strängnäs, Skara med sina glasmosaikfönster och Varnhems klosterkyrka.

Busiga kyrkmöss

2010-08-08T06:19:00.000-07:00

Vid en resa nyligen besökte jag bl a Arboga och Heliga Trefaldighetskyrkan där som blev klar på 1300-talet. Där prövade församlingen ett intressant grepp för att få barnen att upptäcka kyrkans många fina skatter och föremål. Man hade placerat ut kyrkmöss på olika ställen i kyrkan som barnen skulle upptäcka och samtidigt som de letade fick de mycket kunskap och information om t ex dopfunten, altaret, predikstolen mm. Ett bra sätt att sprida kunskap till de unga om kyrkan som kulturarv. Metoden går att utveckla så att även vuxna lättare får möjlighet att ta till sig vårt gemensamma kulturarv!

Sankt Petri-kyrka i Klippan (invigd 1966)

2010-07-30T06:34:00.000-07:00

Även om inte Sankt Petri kyrka i Klippan är en medeltida kyrka (färdig 1966) så är den en fantastisk arkitektonisk skapelse, precis som dåtidens kyrkor för sin tid var mästerverk. Arkitekten Sigurd Lewerentz var 77 år när han ombads skapa kyrkan och föutom att rita kyrkan, deltog han i utformningen av hela anläggningen.

Kyrkorummet är uppbyggt enligt det centrala kyrkorummets idé. Kvadratiskt 18x18 meter. Höjden är 6 meter i öster och 5 meter i väster. Konstruktionen vilar på ett järnkors centralt placerad i kyrkorummet. Murarna består av hårdbränt, mörkt Helsingborgstegel och ljusinsläpp och belysning i kyrkan är sparsamma.

Det är inte helt enkelt att hitta ingången till kyrkan och det är medvetet då porten till Guds rike ska vara svår att finna. Dopfunten består av en vit mussla från Indiska oceanen och dopplatsen som är speciell finns vid kyrkans ingång. Predikstol och altare bildar en enhet och det finns en biskopsstol beläget bakom altaret som är unik liksom prästbänken som har en urkristen bakgrund från 200-talet. Klocktornet har fyra klockor.

Det är en upplevelse att besöka den nutida kyrkan som en relief till alla Skånes medeltida kyrkor. Se http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=358994

Norra Åsums kyrka, ofta besökt av mig och min fru

2010-07-30T06:19:00.000-07:00

Norra Åsums kyrka, som tillhör Heliga Trefaldighets församling i Kristianstad, besöker jag ofta tillsammans med min fru (se bilden), då hennes föräldrar är begravda på kyrkogården här. Det är en klassisk medeltida kyrka med vapenhus, torn, långhus, kor och absid och att den dessutom nyligen är nykalkad och kritvit gör den till en av mina favoritkyrkor. Jag har beskrivit kyrkan tidigare i mitt första blogginlägg, http://medeltidakyrkoriskane.blogspot.com/2009/08/romanska-kyrkor-i-skane-historiska.html

Viby kyrka utanför Kristianstad

2010-07-30T05:51:00.000-07:00

Gustav Adolfs kyrka i Viby, utanför Kristianstad, är en medeltidskyrka (slutet 1100-talet) och namnet kommer sig av att talmannen i bondeståndet, Nils Svensson, i rojalistisk yra fick Gustav III:s nådiga tillstånd att Nils Svenssons hemförsamling skulle få uppkallas efter Sveriges nyfödde tronföljare - Gustav Adolf. Innan dess, fram till 1778, hette kyrkan Viby kyrka. Det mäktiga gråstenstornet tillkom 1784.

Ursprungligen hade kyrkan platt innertak av trä men under slutet av 1400-talet slogs valv i sten som dekorerades i den sk Everlövsmästarens stil. Dopfunten av medeltida ursprung har uttömningshål (piscina) tillhör Tynells Borrbygrupp. Den rikt snidade predikstolen är från 1600-talet.

Över altaruppsatsen ser man Carl XIs krönta namnskiffer som påminner oss om att det inte längre är den danske kungen, utan den svenske som var högsta världsliga överhet. Liknande finns i flera skånska kyrkor, bl a Rinkaby som ligger i närheten av Viby.

Notabelt är att denna lilla kyrka har två spelbara orglar, en från 1902 och en från 1974

Gumlösa kyrka, nordens äldsta tegelbyggnad

2010-07-21T03:36:00.000-07:00

Gumlösa 1100-talskyrka, invigd 1192, mellan Knislinge och Hässleholm, är Sveriges äldsta absolut daterade tegelbyggnad och härigenom har den fått en särskilt stor konsthistorisk betydelse. Kyrkan är ett betydande byggnadsminnesmärke som har kvar sin grundkaraktär, sina arkitektoniska linjers renhet och det äkta historiska konstverkets harmoniska enhet (enl Martin Weibull).

Biskopen Absalon (Skånes byggherre) byggde också Sorö kloster och kyrka på Själland som har likheter med Gumlösa. Gumlösa har varit en försvarsanläggning vid övergångsstället över Almaån, endast några mil från den oroliga gränsen mot Sverige. Kyrkan har brunnit och renoverats i olika omgångar under tidens lopp.

I kyrkan finns en tavla som beskriver exakt hur det gick till vid invigningen 1192 (pompa och ståt!). Dopfunten från 1100-talet är gjord av Tove Stenmästare.

Kyrkan ligger mycket vackert i anslutning till godset Sinclairholm och har inom parentes en utmärkt anläggning som på olika språk berättar om kyrkan.

Hällristningarna i Frännarp

2010-07-21T03:14:00.000-07:00

I förrgår besökte jag hällristningarna i Frännarp som ligger ganska nära Gryts kyrka, norr om Wanås i nordöstra Skåne. De är från bronsåldern, ca år 1800 före Kristus och är relativt väl bevarade, trots att restaureringen som gjordes 1994 till stor del försvunnit. Man skymtar dock hjul och vagnar och andra föremål och Länsstyrelsen har satt upp informationstavlor på platsen. Det är smala och krokiga vägar med dålig skyltning som tar en dit. Kristianstadsbladet hade en artikel i ämnet i slutet av juni och en upprustning av platsen är utlovad, se http://www.kristianstadsbladet.se/ostragoinge/article952391/Haumlllristningarna-bleknar.html

En trevlig rundtur i dessa delar av Skåne är besök här tillsammans med besök på Wanås och dess skulpturpark, Gryts kyrka samt Gumlösa kyrka, nordens äldsta tegelstenskyrka. Även Norra Sandby med sin kungsgård och kyrkan med en infälld gravsten av en Reinholt von Boyneburg, död 1601, är värd ett besök (se bild).

Besök Lunds domkyrka i sommar!

2010-07-17T13:37:00.000-07:00

Nu i semestertider är det läge att besöka olika sevärdheter i Skåne och då är Lunds domkyrka en höjdpunkt. När man närmar sig Lund är det första man ser av staden de två kyrktornen (man ser nog också sjukhuskolossen!), som avtecknar sina 55 meter mot horisonten. Domkyrkan är ett av Skånes mest populära besöksmål där man lätt kan slinka in för en stunds ro för själen och för att uppleva domens storhet och skönhet. Det var kung Knut den helige som omkring år 1080 startade byggandet av en biskopskyrka. Då domkyrkan invigdes 1145 hade Lund redan varit biskopssäte i 40 år och var det kyrkliga maktcentret i hela Norden. Genom århundraden har kyrkobyggnaden växt och förändrats efter nya ideal, bränder och restaureringar. Den storslagna kyrkan är Nordens främsta exempel på romansk byggnadsstil och dess interiör pryds bl a av vackra sakrala glasmålningar och en enastående predikstol från sent 1500-tal.

Besök gärna kyrkans äldsta del, kryptan, och ta del av legenden om jätten Finn och hans koppling till byggnaden. En av kyrkans mest populära sevärdheter är det astronomiska uret från 1400-talet, med dess magnifika kalender (nyrenoverat!). Varje dag spelar uret "In dulci jubilo" och då träder de tre vice männen fram till Maria och Jesusbarnet med sina gåvor.

Domen är öppen må-fre 08-18, lördag 0930-17 och söndag 0930-18.

Se http://www.lundsdomkyrka.org/domkyrkan/domkyrkan.shtml

Nästa år invigs det nya Domkyrkoforum, som bl a blir ett besökscentrum för Lunds domkyrka. http://domkyrkoforum.wordpress.com/

Åhus kyrka har utställning i sommar

2010-07-04T06:23:00.000-07:00

I Åhusförsamlings nya utställningslokal i glas, placerad bakom muséet på torget, in mot kyrkan, visas i sommar en liten fin utställning "Skärvor från Åhus kyrka". Den ger bilder av tidens gång i kyrkan med hantverkare som ritat in sina namn i bjälkarna, hur kyrkklockorna manuellt trampas igång mm. Besök utställningen i sommar tillsammans med inköp av Ottos glass på torget!

Gärdslösa kyrka på Öland

2010-07-04T06:10:00.000-07:00

I midsommarhelgen var jag på Öland och passerade Gärdslösa kyrka som enligt traditionen invigdes 1138 och är Ölands mest sevärda medeltidskyrka. Då våra Östersjökuster under 1100- och 1200-talen härjades av hedniska vikingar från andra sidan havet, har kyrkorna blivit påbyggda för försvarets tjänst. Kyrkan är rikt utsmyckad med kalkmålningar från fyra århundranden - 1200-talet, 1400-talet, 1500-talet och 1600-talet. Altaruppsatsen är från 1764-66 och predikstolen från 1666. Kyrkogårdens kalkstensmur har små - om lusthus påminnande portar, sk stigluckor som tillkom på 1700-talet.

Besök sommaröppna kyrkor!

2010-06-09T11:03:00.000-07:00

Dags att besöka kyrkor i sommar! Här är ett urval sevärda öppna medeltidskyrkor och några dessutom med visningar och servering. I tidningen "Sommarkyrkoguiden" som finns i kyrkorna kan du se öppettider mm.

Brunnby kyrka på Kullahalvön med fina kalkmålningar, Mariaskulptur mm
Brönnestad kyrka i nordöstra Skåne med berömda kalkmålningar
Dalby Heligkorskyrka vid Lund - Nordens äldsta stenkyrka från 1060
St Gertruds kyrka i Falsterbo från 1200-talet
St Olofs kyrka i Skanör med vackert kor från 1400-talet
Farstorps kyrka mellan Bjärnum och Hästveda med takmålningar av Everlövsmästaren (nyrestaurerad!)
Finja Kyrka vid Hässleholm från 1130 med kalkmålningar
Gualövs kyrka öster om Kristianstad med kalkmålningar och medeltida altarskåp
Raus kyrka söder om Helsingborg, vackert belägen vid Råån
Höörs kyrka med fin dopfunt
St Petri kyrka i Klippan - modern kyrkobyggnad (1966), ritad av Sigurd Lewerenz
Lyngsjö kyrka, söder om Kristianstad: Dopfunten är mycket intressant
St Olofs kyrka på Österlen. Pilgrimskyrka med Olofsbild med yxa från 1500-talet
Tryde kyrka vid Tomelilla med den världsberömda dopfunten
Valleberga kyrka öster om Ystad - rundkyrka!

Gör kyrkobesök i sommar och hämta in kunskaper om vårt fantastiska kulturarv!

Mästerverk växer fram i Farstorps kyrka

2010-05-15T05:05:00.000-07:00

Kristianstadsbladet rapporterade 30 april om att kyrkan i Farstorp (vid Hässleholm) är på väg att återfå sin forna glans. Fantastiska målningar växer fram av Everlövsmästaren när konservatorierna gnuggar bort smutsen med hjälp av gomma pane (gummibröd bestående av mjöl, vatten och kemikalier). Genom att man värmt kyrkan med hjälp av kamin har mycket smuts täckt målningarna, bl a i absiden, som nu tvättats bort, varvid målningarna framträder igen. I Farstorp finns tydliga likheter i formspråket, ornament och schabloner med målningarna som först upptäcktes i Everlövs kyrka vid Genarp, som fick ge namn åt den okände mästaren. Everlövsmästaren dekorerade ett 15-tal skånska kyrkor. Ofta var det förmögna herremän som bekostade både valvslagning och målningar, troligen är det dessa två män som är avbildade i Farstorps kyrka på triumfbågens västra sida.
Läs mer: http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article861552/Masterverk-ateruppstar-i-Farstorp.html

Frågetecken kring Dalby kyrka

2010-05-15T04:49:00.000-07:00

I Lunds universitets magasin nr 4/2010 berättas om en tvärvetenskaplig internationell konferens som ägde rum i april, Locus Celebris (Den berömda platsen), med syftet att forskarna ska få en bättre helhetsförståelse för Dalby med dess kyrka, kloster och gård. Dalby har varit ett kloster, ett maktcentrum och även ett biskopssäte under sex år men mycket är fortfarande okänt kring kyrkan och tillhörande klosterbyggnader. En fråga som diskuteras är bl a varför det under 1060-talet fanns två biskopssäten, Lund och Dalby, bara tio kilometer från varandra. Kanske handlade det om konkurrens, biskop Egino i Dalby var tysk och biskop Henrik i Lund var engelsman och tävlade om att sprida den kristna tron. I en annan teori utgår man från att biskop Egino var mer en kansler till den danske kungen. På denna tid stod kyrkan och makten nära varandra, berättar Jes Wienberg, professor i historisk arkeologi.
Läs mer: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12344&news_item=4937

"Grytprojektet" är på G

2010-05-02T11:49:00.000-07:00

I torsdags träffades kyrkoherden i Knislinge församling, representanter från Länsstyrelsen, Regionmuséet samt jag från Region Skåne för att diskutera hur bl a Gryts kyrka men också kyrkorna i Knislinge, Hjärsås och Emmislöv samt Gumlösa kan bli än mer intressanta för besökare. Vi kom fram till många idéer och nu kommer församlingen med stöd från oss andra att skriva en ansökan till Länsstyrelsens landsbygdsutvecklingsprogram för att få resurser till projektet. Även Hembygdsföreningarna i Östra Göinge och Östra Göinge kommun samt Wanås vill vi ha med i projektet. Ska bli spännande!

Astronomiska uret i Lund är nyrenoverat

2010-04-06T11:38:00.000-07:00

Det astronomiska uret i Lunds domkyrka, vars äldsta delar är från 1420-talet, är nu nyrenoverat och invigs 28 april. Renoveringen har kostat 8 miljoner kronor. Förra gången uret helrenoverades var 1923 då uret mest var en skrothög. Läs mer på http://www.lundsdomkyrka.org/verksamhet/091006.shtml

Everöds kyrka med altartavla från 1500-talet

2010-04-06T11:24:00.000-07:00

Everöds kyrka, söder om Kristianstad, av tuktad gråsten är byggd under andra hälften av 1100-talet. De romanska målningarna dateras till tiden 1200-1225. Bänkinredning och predikstol är från början av 1600-talet. Altartavlan är mittpartiet av ett altarskåp som i början av 1500-talet troligen snidats av en nederländsk mästare. Den åttakantiga dopfunten av trä dateras till 1661. Bildfälten på dopfunten framställer bibliska scener som har samband med dopet.

Hemsida och blogg om kyrkorna i Danmark

2010-03-30T11:52:00.000-07:00

Fram till 1658 tillhörde Skåne Danmark, varför våra medeltida kyrkor under deras ca 900 år mestadels tillhört Danmark. Det finns alltså all anledning att intressera sig för kyrkorna i Danmark (totalt ca 2500). Innehållet i standardverket om danska kyrkor - Danmarks Kirker (Kyrkoverket) - håller på att läggas ut på nätet. Vilken utmaning! Kyrkoverket började komma ut 1927 och nya verk kommer fortlöpande ut med beräknad sluttid 2067! Verket omfattar 50 000 sidor!

Nationalmuséet i Köpenhamn har en hemsida om de danska kyrkorna, http://www.danmarkskirker.dk/. Medarbetarna som arbetar med Danmarks kirker har också en blogg, http://www.kirkeblog.natmus.dk/ där de löpande skriver om vad som händer kring Danmarks kyrkor.
Ta del av hemsida och blogg!

Kirkerummets forvandling - ny dansk skrift

2010-03-22T14:03:00.000-07:00

Från min vän på Nationalmuseet i Köpenhamn fick jag idag en nyutkommen skrift: Kyrkorummets förvandling - själlandska landsortskyrkors inredning, från reformationen till slutet av 1800-talet. 108 sidor, rikt illustrerad och kan köpas på www.museumsbutikken.dk.
Skriften tar upp intressanta saker som t ex hur predikstolen har förflyttats runt i kyrkorna under århundrandena, liksom dopfuntarna.
Av min vän har jag också fått ett antal intressanta kyrkor på Själland och Bornholm att besöka: det får bli i sommar!

Medeltidens bildvärld - konst från medeltiden

2010-02-22T11:22:00.000-08:00

Jag har hittat en fantastisk sight: Medeltidens bildvärld - konst från medeltiden. Bilddatabasen innehåller omkring 19 000 fotografier av 4142 konstföremål från hela landet. Dessa omfattar altarskåp, träskulptur, dopfuntar och kalkmålningar. Databasen är ett nationellt uppslagsverk över de bäst bevarade föremålen i våra kyrkor och muséer.

Slår man på konstföremålen i Skåne (databasen är sökbar utifrån bl a län) får man fram bilder på föremålen från flertalet av våra medeltida kyrkor.

Det vore roligt om Historiska muséet i Lund kunde visa förstorade bilder på några av de mest intressanta föremålen, t ex dopfuntarna i Tryde eller Lyngsjö.

Länken för att komma till sighten är: http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/default.asp

Vankiva kyrka restaureras

2010-02-13T13:44:00.000-08:00

I dagens Kristianstadsblad, http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100213/HASSLEHOLM/702139782/1020/&/Vankiva-kyrka-blir-som-forr, finns en artikel om restaurering av Vankivas kyrka (vid Hässleholm) som är från slutet av 1100-talet. Taket ska målas om och väggarna putsas mm och jobbet ska vara klart till påsk. Glädjande att våra gamla kyrkor underhålls och bevaras!

Boken 50 kyrkor i Kristianstadsbygden samt Gryts kyrka

2010-02-13T13:33:00.000-08:00

Nu arbetar Regionmuséet i Kristianstad med en revidering av den 30 år gamla boken 50 kyrkor i Kristianstadsbygden. Ett antal församlingar har förklarat sig intresserade av att köpa ett antal böcker (beroende på pris) och muséet har förklarat sig beredda att svara för produktionskostnaden. Glädjande besked och när boken blir klar blir den säkert en bra marknadsförare av våra fina medeltida kyrkor i bygden.

Staffan Fredin, kyrkoherde i Knislinge, Gryt och Kviinge och jag har tagit initiativ till ett pilotprojekt för att turistiskt och på andra sätt marknadsföra våra medeltida kyrkor och har nu fått med oss bl a regionmuséet och Länsstyrelsen på en första diskussion kring frågan. I april/maj startar processen som jag hoppas mycket på.

Kiaby kyrka är en tegelkyrka med intressanta inventarier

2010-01-28T11:44:00.000-08:00

Kiaby kyrka, öster om Kristianstad, är en tegelkyrka som uppfördes vid 1200-talets mitt. Under 1400-talets senare del försågs kyrkan med ett stjärnvalv och då tillkom också kalkmålningarna. Då byggdes tornet också till. I koret finns målningar som gestaltar Maria bebådelse, Jesu korsfästelse, gravläggning, uppståndelse samt himmelsfärd. Målningen med kristi himmelsfärd upptar nästan hela norra korväggen .

Ett krucifix från kyrkans byggnadstid hänger i triumfbågen. Kristusfiguren är utrustad med en krona av koppar och sandaler av silver. Dopfunten av sandsten är samtida med kyrkan.
Altarskåpet är ett nordtyskt arbete från omkring år 1500.

Gualövs kyrka med fina kalkmålningar

2010-01-24T10:59:00.000-08:00

Gualövs kyrka mellan Kristianstad och Bromölla stod klar 1190 är byggd i gråsten och helgad åt S:t Lars. Kyrkan saknar torn men har i gengäld en klockstapel från 1700-talet. Målningar av fördömda själar på väg till helvetet, nordiska skyddshelgon och livets hjul pryder taket i kyrkan. Målningarna är från 1100-talet och 1400-talet. Jag läser i Kristianstadsbladet att församlingen nu vill ha medel från stiftet för att kunna rengöra målningarna så de framträder bättre. 1952 upptäcktes en relikgömma i altaret som ska ha tillkommit vid kyrkans invigning. På historiska muséet i Lund finns bl a en kalvariegrupp från 1200-talet som kommer från Gualövs kyrka.

Boktips

2010-01-17T08:27:00.000-08:00

I dagarna har jag köpt några böcker med koppling till medeltida kyrkor som jag vill tipsa om.

GOTIK - Arkitektur, Skulptur, Måleri och som handlar om gotikens utveckling i hela dess mångfald från starten i Frankrike 1140. Boken är utgiven i massupplaga på utgiven på tyska Tandems förlag. Jag köpte den igår på Akademibokhandeln i Malmö för 69 kr! De romanska kyrkorna utvecklades efterhand utifrån gotikens arkitektur vilket man kan följa i denna bok som i ord och bild bland annat beskriver de magnifika katedralerna i Europa som Köln, Reims, Notre Dame i Paris med flera.

Romanik - Arkitektur, Skulptur, Måleri och som handlar om den romanska tiden från år 1000 och framåt under medeltiden. Samma förlag och samma pris! Den tjocka boken tar upp romansk arkitektur i Italien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal, Storbritannien och Skandinavien. Jo, Lunds Domkyrka finns med liksom dess föregångare i Speyer samt kyrkor och katedraler från tidig medeltid runt om i Europa. Mycket intressant bok som i första kapitlet behandlar den romanska kyrkoarkitekturen.

Skånska kyrkor - en bok som Skånes hembygdsförbund (http://www.skaneshembygdsforbund.se/) gav ut som årsbok 1997 (vet inte om den finns att beställa där längre; annars finns den kanske på antikvariat). Här ges en bred presentation av de skånska kyrkorna, från de äldsta spåren av stavkyrkor på 1000-talet fram till våra dagars stadsdelskyrkor av prefabricerade betongelement. En mycket givande bok, tycker jag.

Skånska kloster - också utgiven som årsbok 1987/88 av Skånes hembygdsförbund. I denna bok presenteras alla i landskapet verksamma ordnar och en heltäckande sammanställning av klostren i det Skåne som genom sina lundensiska ärkebiskopar utgjorde en andlig och politisk tyngdpunkt i det medeltida Norden. Det finns ett nära samband mellan de medeltida kyrkorna och klostren som det är spännande att lära sig mer om!

Lunds Domkyrka finns på YouTube

2010-01-14T11:20:00.000-08:00

Visste du att Lunds Domkyrka finns på YouTube? Jo, faktiskt, där samlas filmer med koppling till Domkyrkan och församlingens verksamhet. Där finns bl a flera filmer om pågående renovering av det astronomiska uret. Adressen är: www.youtube.se/lundsdomkyrka. Den 28 januari startar en föreläsningsserie om Domkyrkans historia, förlagd till dagtid i Lund. Jag har föreslagit Domkyrkan att de lägger ut föreläsningarna på YouTube så fler kan ta del av dem. De har svarat att de ska undersöka möjligheterna.

Bilden är från år 1900 (Riksantikvarieämbetet)

Radio Kristianstad idag om Gryts kyrka mm

2010-01-05T10:59:00.000-08:00

Idag var det ett mycket intressant program på Radio Kristianstad om hoten mot Skånes medeltida kyrkor. Gryts kyrka i Östra Göinge kommun (http://medeltidakyrkoriskane.blogspot.com/2009/12/gryts-kyrka-en-patronatkyrka-till-wanas.html) utgjorde exempel och kyrkoherden Staffan Fredin hade bra tankar om hur kyrkan kunde nå fler människor, trots att urbaniseringen och det minskade medlemsantalet i kyrkan hotar bevarandet av denna fina landsbygdskyrka. Aina Mandahl på Lunds stift kommenterade inslaget och såg inget omedelbart hot mot de skånska kyrkorna; däremot ett problem att underhålla kyrkorna interiört. Lyssna på inslaget på följande länkar:
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=2137883&BroadcastDate=&IsBlock=
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=2138349&BroadcastDate=&IsBlock=

Vill församlingarna bidra till att 50 kyrkor i Kristianstadsbygden kommer ut i nyutgåva?

2010-01-04T11:31:00.000-08:00

I helgen har jag skrivit till sju församlingar i Kristianstad och Östra Göinge om intresset av att producera en nyutgåva av boken 50 kyrkor i Kristianstadsbygden som utkom 1979. Detta mail har församlingarna i Kristianstad (Heliga Trefaldighet), Degeberga, Köpinge, Everöd, Vä, Åhus och Knislinge nu fått. Vi får se vad de svarar!

"1979 gav Turistnämnden i Kristianstad ut en bok som hette: Vägvisare till 50 kyrkor i Kristianstadsbygden. En mycket fin bok skriven av Thorsten Andersson och Gunnar Lindbom med foto av Bo-Ingvar Jönsson och Erik Karlsson.

Boken beskriver i ord och bild 50 intressanta kyrkor i Kristianstadsbygden och är av stort kulturhistoriskt och även turistiskt värde. Knislinge och Gryts kyrkor finns med.

Jag har varit i kontakt med Eva Berglund, turistchef i Kristianstad, som säger att man därifrån inte har möjlighet att göra ett nytryck av boken. Däremot säger Barbro Mellander, museichef att regionmuséet är intressserat av att producera en nyutgåva under förutsättning att finansiering kan ske.

Själv är jag intresserad av Skånes medeltida kyrkor, se min blogg www.medeltidakyrkoriskane.blogspot.com och vill gärna medverka till att boken kommer i ett nytryck. Jag vet att många människor i Skåne, i närregionen, bl a Danmark är intresserade av våra fina medeltida kyrkor och då kan boken ge en bra vägledning.

Min fråga är om församlingen är intresserade av att medverka finansiellt till att regionmuséet kan producera en nyutgåva av 50 kyrkor i Kristianstadsbygden. Om intresse finns i er församling och några ytterligare församlingar kan muséet återkomma med en närmare "prislapp" på vad produktionen kan kosta."

Ny bok/avhandling om medeltida kyrkor i Skandinavien

2010-01-03T09:16:00.000-08:00

En ny avhandling har i december lagts fram vid Lunds universitet. Författaren heter Ing-Marie Nilsson och boken - Mellan makten och himmelriket - som går att beställa på www.arkeologibocker.se behandlar medeltida kyrkor i Skandinavien med fokus på bl a kyrkorna i Halland. Så här beskrivs boken på förlaget:

I nästan tusen år har kyrkorna varit en del av den kulturmiljö som omger oss. Kyrkorna rymmer kunskap om förflutna landskap, om människors levnadsförhållanden och trosföreställningar, och om hur samhället en gång var organiserat. Forskningen om medeltida kyrkor är sedan länge inte enbart ett studium av byggnaderna i sig. Denna bok syftar till att bredda frågeställningarna kring medeltida kyrkor i Skandinavien. För att ge perspektiv på detta ämne innehåller boken också en fördjupad studie av de medeltida kyrkobyggnaderna i Halland, vilka utgör ett intressant men relativt försummat källmaterial. (Tryckår: 2009 Hårdband, illustrerad i färg och s/v, 499 s.ISSN 1653-1183ISBN 978-91-89578-32-6)

Dalby Heligkorskyrka - en biskopskyrka

2009-12-18T13:29:00.000-08:00

Dalby kyrka utanför Lund började byggas 1060 som en treskeppig basilika och är Nordens äldsta stenkyrka. Den var en biskopskyrka på 1000-talet jämte Lund och Roskilde. I en av långhusets pelare finns en kolonn som har en motsvarighet i kyrkan i Hildesheim vilket talar för att kyrkans byggmästare kommer därifrån. Taket var ursprungligen platt men under 1200-talet slogs valven med sin dekorering. Förhallen eller kryptan byggdes under 1100-talet tidigare del och erinrar om Lunds domkyrkas krypta och utgör ett av de vackraste exemplen på den högromanska stilens byggnadskonst. Här finns en källa som kan ha använts den första kristna tiden inom dopfunten kom. Kyrkan har byggts till i etapper under 1100- till 1400-talen, så att den blev nästan dubbelt så lång.

Dopfunten är tillverkad i mitten av 1100-talet av en okänd gotländsk stenmästare. Den är en av de märkligaste i Sverige.

Knislinge kyrka med kalkmålningar och dopfunt med frodiga bilder

2009-12-13T10:54:00.000-08:00

Knislinge kyrka, norr om Kristianstad, är från ca år 1200 och har kvar romanska målningar ovan valven (triumfbåge/valvbåge) från kyrkans grundande. Kyrkomålaren Nils Håkansson har gjort målningarna. Målningarna har aldrig överkalkats och har viss bysantinsk karaktär, dvs förebilderna finns i Konstantinopel (nuvarande Istanbul). Kyrkans dopfunt är gjord av den så kallade Knislingemästaren. Överdelen - cuppan - visar Jesu födelsehistoria och är gjord i den frodiga burgundiska stilen och skildrar kampen mellan det onda och det goda, där lejonet symboliserar det goda och ormen det onda.

Gryts kyrka - en patronatkyrka till Wanås

2009-12-13T10:29:00.000-08:00

Gryts kyrka i Östra Göinge kommun är en patronatskyrka (kyrkobyggnad underställd en kung eller adelsman eller dylikt) till Wanås slott där herrskapsläktaren finns kvar. Kyrkan är från sent 1100-tal och byggdes troligen av någon lärjunge till mästarna vid byggnadshyttan som uppförde Lunds domkyrka. Tornet är från 1500-talet. Gravkapellet är från 1700-talet och uppfördes av dåvarande ägarna till Wanås slott. Altaruppsats och predikstol är från 1600-talet. Den ena dopfunten är från medeltiden och kom tillbaka till kyrkan 1959 efter att ha varit försvunnen i 300 år. Kyrkan omges av en medeltida mur med stigluckor som är ovanligt idag. Stiglucka, stigport, steglucka eller stegport är en slags överbyggd kyrkogårdsgrind. Ofta var det trappor på båda sidor av porten, där dess underdel inte öppnades, utan stegs över, vilket gett konstruktionen dess namn.

Övraby kyrka - med gamla romanska målningar

2009-12-06T08:39:00.000-08:00

Övraby kyrka - norr om Ystad - från mitten av (?) 1100-talet har romanska målningar som är äldst i hela landet. Kyrkan kan vara en av de äldsta i Norden. Kyrkan har en takstol från romansk tid som ger en bild av hur en träkyrka sett ut. I absiden finns en majestätisk framställning av Kristus. Nedanför finns ett romanskt fönster med gestalter.

Utställning om skånska gravstenar i Sibbhult

2009-11-26T11:43:00.000-08:00

Stenriket i Östra Göinge i samverkan med Hjärsås församling planerar en utställning på Sibbhults kyrkogård som ska spegla den skånska gravstenshistorien, enligt information i Kristianstadsbladet (25 nov). 20-25 stenar ska visa olika perioders mode och teknik. Man har inventerat stenar i hela Skåne som har ett kulturhistoriskt värde, de äldsta från mitten av 1800-talet. Från 1815 fick man inte begrava folk inne i kyrkan längre, vilket de rika hade gjort. Istället blev nu de rikas gravstenar allt mer påkostade. Stenriket vill visa gravstenar som speglar både påkostade och mindre påkostade stenar. Innan projektet kan förverkligas måste länsstyrelsen säga sitt.

Vägvisare till 50 KYRKOR i Kristianstadsbygden - 30 år i år!

2009-11-22T06:12:00.000-08:00

Upptäcker i min bokhylla den fantastiska boken: Vägvisare till 50 KYRKOR i Kristianstadsbygden som utkom 1979 (enligt Bokbörsen; boken saknar tryckdatum, den är utgiven av dåvarande Turistnämnden i Kristianstad). Alltså 30-års jubiléum i år! Boken är skriven av Thorsten Andersson, fd muséichef i Kristianstad tillsammans med den legendariske journalisten på Sydsvenskan Gunnar Lindbom och de fina fotografierna i boken är tagna av Bo Ingvar Jönsson och Erik Karlsson

Boken guidar läsaren på en kulturhistorisk rundtur till Kristianstadsbygdens kyrkor, från medeltida klenoder som Vä, Gumlösa, Linderöd, Östra Vram, Åhus med flera och naturligtvis Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Texten är lättläst och bilderna varierande och belysande för kyrkornas rika innehåll.

Jag har föreslagit Turistbyrån i Kristianstad att ge ut en nyutgåva av boken och marknadsföra den på turistbyråerna i Skåne Nordost. Intresset att besöka vårt kulturarv i form av kyrkor är stort, från människor i både Skåne, Sverige i övrigt men också från Danmark och andra länder.

Rinkaby kyrka mellan Kristianstad och Åhus

2009-11-15T09:32:00.000-08:00

Rinkaby kyrka - mellan Kristianstad och Åhus - är från mitten av 1200-talet och är uppförd i tegel. Kyrkan har rikt bemålade valv utförda av Vittskövlegruppen. Bilderna är kopierade från tyska träsnitt. Predikstol och altaruppsats är från 1600-talet. Takryttaren mitt över långhuset är typiskt för kyrkan som saknar absid.

Borrie kyrka - en av Skånes minsta kyrkor

2009-11-14T11:33:00.000-08:00

Borrie kyrka - norr om Ystad - är en av Skånes äldsta (1100-talet) och minsta kyrkor och en av de intressantaste. Den är byggd i anglosaxisk stil (utan putsade murar) där den ligger för sig själv två km från väg 19 en bit norr om Ystad. Kyrkan har tre altare som vaktas av skulpterade rytttare och lejon. Den har ett triumfkrusifix från 1400-talet.

Ca 200 miljoner kronor mindre till kyrkounderhåll

2009-11-10T11:28:00.000-08:00

Riksdag & Departement meddelar att skattefriheten på avkastningen från kyrkans tillgångar nu försvinner, enligt besked från Anders Borg på fråga från riksdagsmannen Göran Persson i Simrishamn. Enligt tidningen betyder det mellan 130-270 miljoner kronor i skatt som kyrkan ska punga ut med nästa år. Samtidigt erhåller kyrkan 460 miljoner kronor per år i kyrkoantikvarisk ersättning till och med 2014, enligt Anders Borg. Frågan är vad "skattesmällen" kommer att betyda för underhållet av våra medeltida kyrkor. Som jag skrivit tidigare i min blogg, är Lunds stift förhållandevis rikt så resurser lär finnas här i Skåne/Blekinge. Läs artikeln i Riksdag & Departement: http://www.rod.se/politikomraden/ekonomi_och_skatter/Skattesmall-vantar-Svenska-kyrkan/

I miraklers tid - bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor

2009-11-01T08:15:00.000-08:00

Är man intresserad av medeltida kyrkor, är boken I miraklers tid, av Maja Hagerman (text) och Claes Gabrielsson (foto), oumbärlig. Boken kom ut 2003 på Prisma förlag. Boken är inte en vanlig guide till de svenska medeltida kyrkorna utan är en berättelse om deras äldsta historia, idéerna runt dem och de sociala sammanhangen. Boken vill inspirera till egna resor till kyrkorna, som om de vore blad i en tjock historiebok som ligger öppen i att bläddra i för alla som med nyfikenhet tycker om att färdas bland småvägar på landet. Boken är mycket läsvärd och är försedd med många bilder, glädjande nog från flera medeltida skånska kyrkor. Läs mer om Maja Hagerman på http://www.majahagerman.se/index.html.

Pilgrimsvägen Skåne - för människor på väg

2009-11-01T07:32:00.000-08:00

Pilgrimsvägen Skåne är en del av den långa väg som binder samman vallfartsorterna Sanitago de Compostela i Spanien (http://www.santiago-compostela.net/), Vadstena i Sverige och Nidaros i Norge. Från Trelleborg i söder och Malmö i väster går vägen in mot Lunds domkyrka som är ett nav på leden. Från Lund fortsätter vägen norrut mot Skånes Fagerhult och Smålandsgränsen. Leden österut går via vallfartsorten S:t Olof på Österlen. Den följer därefter kusten öster upp mot Blekinge. I hjärtat av Skåne förbinder ytterligare en väg de två andra via Höör. Pilgrimsvägen Skåne förvaltas av Lunds stift.

Se vidare http://www.pilgrimsvagen.se/.

Skarhults kyrka, vid Skarhults slott, söder om Eslöv

2009-10-27T13:54:00.000-07:00

Skarhults kyrka, söder om Eslöv byggdes mellan 1150-1175. Det raka koret är från 1500-talet. Under koret finns ett gravvalv. Vid restaureringen 1940 återinsattes den romanske mästarens tympanon med springande lejon bitande överdjur, över den rikt profilerade sydportalen i sandsten, framför vilken är ett vapenhus. Kyrkan är helgad åt S:t Nikolaus. Kyrkan är en slottskyrka och är belägen nära Skarhults slott. Kyrkan har en baldakin och fina inventarier.

Hemsidor om våra medeltida kyrkor

2009-10-24T11:59:00.000-07:00

Det finns en del hemsidor kring våra medeltida kyrkor som det är bra att känna till, bl a följande:
Kyrkokonstens vänner, http://www.kyrkokonst.se/entresida.htm
Riksantikvarieämbetet, http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/byggnader/kyrkor.html
Länsstyrelsen, http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/Kulturmiljo/Kyrkliga_kulturminnen/
Lunds stift, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=42932&ptid=0
Stölder i kyrkorna, http://www.stuleturkyrkan.nu/
Svenska kyrkan, (kulturarv och kyrkobyggnader), http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=262399&ptid=0 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?enskakyrkan.se/default.aspx?di=262399&ptid=0 (församlingar i Skåne)
Terra Scaniae, http://www.ts.skane.se/fakta/skaanska-kyrkor
Regionmuséet/landsantikvarien, http://www.regionmuseet.se/nav.html

Spaden i jorden nästa år för besökscentrum vid Lunds Domkyrka

2009-10-18T12:01:00.000-07:00

Den spanska arkitekten Carmen Izqierdos förslag till besökscentrum för Lunds domkyrka ska förverkligas. Det har domkyrkorådet nu beslutat. Går allt i lås sätts spaden i jorden nästa höst. Läs mer i Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/lund/article557719/Klart-for-nytt-besokscentrum.html

Tiondet finansierade kyrkan och gör det fortfarande

2009-10-11T08:22:00.000-07:00

Från medeltiden har det så kallade tiondet finansierat kyrkan, vilket idag utgörs av de så kallade prästlönetillgångarna, det vill säga den egendom bestående av skog och jordbruk samt andra tillgångar, vars avkastning användes till bevarandet av vårt kulturarv. Enligt Wikipedia utgör tiondet:

Tionde, skatt som kyrkan uppburit från jordbrukare i många kristna länder, motsvarande en tiondel av jordbrukets produktion. Tiondet brukade betalas in natura.
Tiondet har sitt ursprung redan i Gamla Testamentet (1 Mos. 14:20 och 5 Mos. 14:22). I Norden började det införas på 1100-talet, Island var först där det lagfästes år 1096, men först vid 1200-talets slut var det helt reglerat i Sverige.
Vanligtvis gick 1/3 av tiondet till sockenprästen, och resten gick till sockenkyrkan (byggningssäd), biskopen och de fattiga. Det fanns dels ett sädestionde, (jordbruksprodukter) och ett kvicktionde (djur).
I samband med reformationen drogs 2/3 till kronan istället, (kronotionde) medan prästen fick behålla sin tredjedel. Kronotiondet avvecklades mellan åren 1885-1903, och prästens tionde avskaffades 1910.
Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls). De som inte odlade något (till exempel hantverkare) kunde betala med kontanter.

Prästlönetillgångarna finansierar våra medeltida kyrkor

2009-10-11T08:03:00.000-07:00

Lunds stifts prästlönetillgångar - som finansierar bevarandet av vårt kulturarv i form av medeltida kyrkor - är ett gammalt begrepp med anor från medeltiden. En politisk diskussion pågår om tillgångarna ska bli beskattningsbara vilket naturligtvis skulle påverka ekonomin och därmed möjligheten att bevara vårt kulturarv. Wikipedia förklarar innebörden av prästlönetillgångarna:

Prästlönetillgångar är den gemensamma benämningen på Svenska kyrkans skog, jord och kapital. Dessa är en del av så kallade kyrkofastigheter som tillsammans med kyrkobyggnader utgör den Svenska kyrkans förmögenhet. Förvaltningen av prästlönetillgångarna regleras i kyrkoordningens (KO) 46 kapitel 1-16 §§. [1] De definieras i §1:
"Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar (prästlönefond). Av 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse".
Benämningen har uppkommit genom tillgångarnas tillkomst under århundradena, där de utgör den investerade delen av det tionde som svenska folket erlade till kyrkans fromma.
Den fasta egendomen, prästlönefastigheterna och prästlönefondsmedlen, utgör ett stifts förmögenhet. Förmögenheten är sluten, nytt kapital varken tillförs eller utgår. Däremot sker årligen förändringar mellan placering av kapitalet i fast egendom och prästlönefond. Kyrklig jord är fast egendom som anslagits åt kyrkan för att användas till särskilda ändamål, där huvudmålet av den kyrkliga jordens förvaltning anges i kyrkoordningen.
Prästlönefastighet är kyrklig jord som består av fast egendom och tomträtter. Avkastningen består av arrenden, hyror, skogslikvider med mera. Vid försäljning av prästlönefastighet ska ersättningen fonderas och kostnader i samband med försäljningen dras av. Prästlönefond är sådant fonderat kapital som består av svenska och utländska aktier samt räntebärande papper. Avkastningen ska användas för att vidmakthålla de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse.

Socialdemokraterna och den kyrkoantikvariska ersättningen

2009-10-09T13:16:00.000-07:00

Jag ställde för ett tag sedan ett antal frågor till socialdemokraterna kring den kyrkoantikvariska ersättningen och hur S ser på den (regeringen har föreslagit 460 miljoner kronor per år). S genom riksdagsmannen Göran S Persson från Brantevik svarar följande:

Vi i (S) har i tisdags lagt vår sk skuggbudget - denna instämmer i att nämnda ersättning ska uppgå till 460 miljoner /år under de närmsta fem åren. I frågan ligger också något som kallas "Prästlönetillgångar", troligtvis känner du till även denna - tillgångar som kyrkan förvaltar o där överskottet går till förvaltning av kulturminnesmärkta kyrkobyggnader mm I detta ligger också en utjämning som fördelar inkomsten så att de rika stiften ger åt "de mindre bemedlade". Det är upp till sittande regering att ta upp diskussionen om den även fortsättningsvis ska vara skattebefriad = mer medel till förvaltning av kulturarvet. Vi kommer senare i höst att behandla just de kyrkliga kulturarven - återkommer i detta om så önskas.

Göran P/Brantevik

Jag har svarat följande på Görans mail:

Jag kan tänka mig att det är rimligt att S ligger på samma nivå som regeringen då ju kyrkan själv verkar ha gott om pengar för att upprätthålla det kyrkliga kulturarvet. Lunds stift har årligen en avkastning på 100 miljoner kronor (!) på sina tillgångar i jord, skog och aktier. Samtidigt tycker jag det är viktigt att samhället i stort ser till att vårt gemensamma kulturarv i form av bl a de medeltida kyrkorna bevaras. Här i Skåne där tätheten av medeltida kyrkor är störst i landet (större än på Gotland men något mindre än i Danmark) har vi ett särskilt ansvar att slå vakt om vårt kulturarv, även om det nog många gånger kan vara tungt för församlingen att bära kostnaden, med vikande befolkning och färre medlemmar i kyrkan.

Jag tar gärna del av de förslag som S senare i höst avser att lägga på området. Bl a är det viktigt att behandla hur kyrkorna ur ett besöksnäringsperspektiv kan bli mer tillgängliga; idag är de oftast av säkerhetsskäl stängda för besökaren. Här tror jag på ökad samverkan inom och mellan församlingarna - kanske kyrkogårdsvaktmästarna ska ha en nyckelroll. Likaså är guidningen till kulturarvet viktigt att utveckla, här krävs utbildningsinsatser av människor i stiften som kan handleda besökare - och de är många (bl a många danskar här i Skåne). Samverkan mellan stiftet, församlingarna och kanske Länsstyrelsen (kulturmiljö) samt regionmuséerna och turistorganen i regionerna bör komma till stånd för att ta tag i utmaningarna kring öppethållande, guidning och marknadsföring av våra medeltida kyrkor.

Sen bör också de gamla kyrkorna i ökad utsträckning användas som mötesplats för olika kulturarrangemang, som musik, dans, teater, litteraturuppläsning och författarframträdanden, föreläsningar mm. En ökad samverkan mellan församlingarna, studieförbunden, biblioteken, kulturarrangörer mm bör komma till stånd och staten bör med statsbidrag stimulera en sådan utveckling.

Hoppas du och den nye vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander från Kristianstad kan göra en insats, till förmån för bl a våra skånska medeltida kyrkor!

Hälsningar
Jan

Ivetofta kyrka - romansk kyrka i 1100-talsstil

2009-10-08T11:47:00.000-07:00

Ivetofta kyrka - i Bromölla församling - byggdes på 1100-talet med långhus, kor och absid. Ett brett trappgavelstorn byggdes på 1200-talet. På 1800-talet byggdes korsarmarna och det tresidiga koret. Altaruppsats och predikstol är från 1600-talet. Ivetofta församling verkar livaktig; bl a uppmärksammas på en skylt vid ingången att en församlingsbo har avlidit.

Oppmanna kyrka - rivningshotad men lever kvar

2009-10-08T11:14:00.000-07:00

Oppmanna kyrka - norr om Kristianstad - är från 1100-talet (1200-talet enligt någon uppgift) och har byggts till under århundradena. Tornet rasade ner 1852. I mitten av 1800-talet föreslogs att kyrkan skulle rivas men församlingen avslog detta och kyrkan byggdes om helt. Intressanta inventarier i kyrkan är dopfunten, dopkapellet och altaruppsatsen. Man slås av att kyrkan ligger utanför samhället Oppmana, - en stor kyrkobyggnad som ligger för sig själv!

S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg - tegelkyrka från 1300-talet

2009-10-01T13:16:00.000-07:00

S:t Nicolaikyrkan i Sölvesborg är en tegelkyrka från 1300-talets början. Koret är äldst och kyrkan har en koppling till Trefaldighetskyrkan i Kristianstad genom södra vapenhusgaveln ovanför kyrkans huvudingång: årtal 1649 då kyrkan i Kristianstad stod färdig. Kyrkan har vackra och unika valv- och murmålningar från 1400-talet. Triumphkrusifixet är från 1410-talet och är utfört i snidat trä och mycket naturalistiskt. Altaruppsatsen bär årtalet 1622 och är uppförd i typisk Christian IV-stil.

Albertus Pictor jubileum

2009-09-29T12:45:00.000-07:00

Albertus Pictus - svensk medeltids mest kände målare - gick ur tiden för 500 år sedan just i år. Vi vet att han ursprungligen var av tysk härkomst, men när och varför han kom till Sverige vet vi inte. Han dyker upp i det svenska skriftliga källmaterialet 1465, och var bosatt i Stockholm från 1473 fram till sin död 1509. Tillsammans med sin verkstad har han dekorerat ett trettiotal kyrkor i Mälardalen och även Nederluleå kyrka i Norrbotten vars uppförande vid slutet av 1400-talet initierats av ärkebiskop Jakob Ulvsson. Riksantikvarieämbetet visar nu en utställning om Albertus Pictus i sina lokaler i Stockholm. Läs mer på http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/albertus_pictor_jubileum/om_albertus_pictor.html

Hörby kyrka - byggd av Carl Stenmästare

2009-09-29T11:31:00.000-07:00

Hörby kyrka - mitt i Skåne - byggdes 1120-1140 av Carl Stenmästare som dessförinnan var med och byggde Lunds domkyrka. På gamla långhusets södersida finns en sandstensportal med en mycket gammal järnbeslagen port. Kyrkan har byggts om i flera omgångar. Främsta klenoden i kyrkan är altaret från 1632. Mittpartiet av altartavlan är enastående inom skånsk renässansskulptur. Predikstolen är från samma tid och har en inskrift över predikstolen som lyder: Hör och bevara allt vad jag har föreskrivit dig, på det att det må gå dig väl och dina barn efter dig.

Stehags kyrka - med Johannes som stenmästare

2009-09-22T13:30:00.000-07:00

Stehags kyrka - norr om Eslöv i Stehags kyrkby en bit från samhället Stehag - är från 1100-talets mitt (en av de äldsta i stiftet). Stenmästaren hette Johannes vilket framgår av att hans signatur finns på flera ställen i kyrkan. Stenverkstaden fanns troligen på platsen då det är nära till sandstensgruvorna i Höör och Vitseröd. Gravmonument och dopfunt är sevärdheter (den senare troligen gjord av Mårten Stenmästare). Kyrkan är helgad åt S:t Dionysios.

Vittskövle kyrka - med målningar av Vittskövlemästaren

2009-09-21T12:43:00.000-07:00

Vittskövle kyrka - söder om Kristianstad - är från 1200-talet och innehåller målningar av den så kallade Vittskövlemästaren (Nils Håkansson, 1400-talet). Dopfunten är sevärd och kyrkan har ett praktfullt epitafium (minnestavla över död person).

Lunds stift - rikast i landet!

2009-09-20T10:37:00.000-07:00

Idag har jag röstat i kyrkovalet (det var faktiskt kö i vallokalen på församlingshemmet!), på socialdemokraterna eftersom jag normalt röstar vänster. Men också för att socialdemokraterna i sin valplattform skriver att: "Håll Sveriges alla kyrkor öppna och välvårdade "samt att "Markera att kyrkorna är hela folkets - och därmed också statens - angelägenhet". Dock i valet till stiftsfullmäktige i Lunds stift röstade jag på Ulla Malmgren (M) eftersom jag känner henne och vet att hon agerar för att våra medeltida kyrkor ska bevaras. Hon berättade bl a för mig att Lunds stift är rikast i Sverige med sina ca 100 mkr årligen i avkastning på sitt kapital.

Imorgon är det kyrkoval och jag ska gå och rösta!

2009-09-19T13:32:00.000-07:00

Imorgon 20 september är det kyrkoval och jag tänker gå och rösta, för första gången (?) i mitt liv. Jag är inte troende och har många gånger tänkt lämna kyrkan men något har gjort att jag inte agerat, främst mitt intresse för vårt kulturarv i form av de medeltida kyrkorna som jag på alla sätt vill bevara. Nu tror jag att samtliga nomineringsgrupper eller partier som ställer upp i valet vill detta men säker är jag inte. Jag har försökt läsa genomgångar i media vad grupperna/partierna vill men ofta är det inte kulturarvsfrågorna som behandlas. I en artikel i Kristianstadsbladet i veckan behandlar Ulla Malmgren från Kristianstad som sitter med i egendomsnämnden för Lunds stift förvaltningen av kyrkans egendomar. Av vad hon skriver förstår man att stiftet förfogar över avsevärda egendomar i form av skog, jordbruk och värdepapper som ger avsevärd avkastning. Egendomsnämnden förvaltar ca 12 hektar jordbrukdsmark och ca 10 hektar skog. Vinsten har under senare år överstigit 100 miljoner kronor (utom i fjol då vinsten blev mycket lägre på grund av aktiefallet). Vinsten delas ut till samfälligheter och församlingar i Lunds stift för att tillsammans med kyrkoavgiften finansiera verksamheten där. Jag delar Ulla Malmgrens uppfattning att stiftet och församlingarna ska satsa på de kyrkor som är av kulturhistorisk betydelse, så att kommande generationer kan glädjas och njuta av dem.

Kyrkan själv förfogar således över avsevärda tillgångar och jag kan förstå om regeringen håller tillbaka ökningen av den kyrkoantikvariska ersättningen när man vet detta. Sammantaget bör det som jag förstår det finnas tillräckliga medel för att bevara vårt kulturarv.

Jag hoppas att min röst imorgon, som jag lägger på socialdemokraterna, bidrar till att bevara våra medeltida kyrkor!

460 miljoner kronor/år i fem år i kyrkoantikvarisk ersättning

2009-09-11T14:27:00.000-07:00

Idag kom besked från kulturministern, http://www.regeringen.se/sb/d/12009/a/131432 att den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen blir lika med tidigare, dvs 460 miljoner kr/år i fem år framåt. För Skånes och Blekinges del (Lunds stift) torde det bli ca 50 miljoner kronor per år. Ersättningen är mindre än vad såväl ärkebiskop som ett antal kyrkopolitiker av olika politisk färg krävt i debattartiklar på senare tid.

I dagarna har jag ställt några frågor till Lunds stift http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=35339, och dess stiftsantikvarie Aina Mandahl kring just ersättningen till församlingen när en kyrka behöver restaureras och exemplet är Fjelie kyrka vid Lund som delvis varit stängd sedan 2006 på grund av brist på medel. Aina Mandahl svarar följande: För att församlingen ska kunna erhålla kyrkoantikvarisk ersättning måste först en grundlig skadebedömning och ingående åtgärdsförslag göras innan församlingen kan söka tillstånd från länsstyrelsen och därefter söka kyrkoantikvarisk ersättning. Då ärendet kom upp i fjor var det redan för sent att söka för att hinna med undersökning, projektering, tillstånd och därefter ansökan till stiftet.
Har församlingen nu klarat av alla förberedelser kan de söka kyrkoantikvarisk ersättning senast den siste november i år för att kunna påbörja arbetet 2011 då pengarna finns tillgängliga från staten.
En församling kan få upp mot 90% av kostnaderna betalda av statliga medel.
Kyrkans egna medel, ”kyrkobyggnadsbidraget” är betydligt blygsammare. Lunds stift har de senaste åren kunnat fördela ca 6 miljoner kronor. Stiftsstyrelsen har beslutat att prioritera arbeten som underlättar gudstjänstfirandet i kyrkan, dvs. möjlighet att förändra i kyrkorummet för att ge plats åt körer, kistor i samband med begravning, musikarrangemang, heliga danser, friare gudstjänstfirande, arbetsmiljö, tillgänglighet osv.

Regeringen kommer eventuellt att beskatta de sk. Prästlönetillgångarna, vilket skulle innebära att det kanske inte längre finns utrymme för att fördela några pengar från stiftet. Men det är ännu osäkert hur det blir med det.

Arbeten på kyrkogårdar/begravningsplatser bekostas redan av staten genom skattemedel från alla skattebetalare i landet, även kulturhistoriskt värdefulla gravplatser/gravstenar mm.
Kyrkoantikvarisk ersättning kan utgå till begravningsplatser/gravar/gravstenar av nationellt värde.

Vård och underhåll av kyrkliga inventarier kan erhållla kyrkoantikvarisk ersättning. Det är upp till varje församling att söka pengar för sådana arbeten.

Vi har just fått besked att staten fortsättningsvis kommer att betala ut 460 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning under perioden 2010-2014. 2010 blir dock summan 465 miljoner pga tidigare prutning på 15 miljoner enligt kulturministern.

Hitintills har församlingarna stått för mer än hälften av kostnaderna för renoveringar/restaureringar.

Vä kyrka - en av Lunds stifts intressantaste

2009-09-09T11:44:00.000-07:00

Vä kyrka - söder om Kristianstad - är en av stiftets intressantaste och äldsta kyrkor (1121 är en uppgift). Vä betyder "helig plats" och var under järnåldern och medeltiden ett större centrum i nordöstra Skåne - i klass med Uppåkra utanför Lund. Vä var stad till 1614 då Kristianstad tillkom. Lunds domkyrka var förebild till kyrkan i Vä som har kvar sitt ursprungliga utseende. Kyrkan har en rik skulptural ornamentik som tyder på lombardiskt ursprung (t ex portalerna). Väl bevarade målningar i absiden och i koret. Dopfunten är sevärd. En akvamanil (liten kanna för liturgisk handtvagning) finns i kyrkan.

Kyrkovalet 20 september och vårt kulturarv

2009-09-09T11:20:00.000-07:00

Kyrkovalet den 20 september engagerar endast ett fåtal. Själv brukar jag inte rösta, då jag inte är troende men fortfarande tillhör - för att jag värnar våra gamla kyrkor som en del av kulturarvet - svenska kyrkan. Nu funderar jag på att rösta, men då på de nomineringsgrupper/partier som viar att de värnar vårt kulturarv - om nu inte alla gör det. Ärkebiskopen Anders Wejryd argumenterar på DN-debatt 20 maj i år för mer medel till bevarande av de kyrkliga kulturminnena. Han hävdar att staten sviker om hur det kyrkliga kulturarvet ska kunna bevaras. Han vill att kulturministern garanterar medel långsiktigt som gör att våra gamla kyrkor långsiktigt kan bevaras. På DN-debatt igår, 8/9, argumenterar ett antal kyrkopolitiker för en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen från staten, nu 460 miljoner kronor/år, som de menar har minskat i förhållande till den ersättning som utgick när kyrkan skildes från staten för ett tiotal år sedan. Ersättningen ska utgå till bevarande av kyrkorna, kyrkogårdarna och inventarierna i kyrkorna. Se http://www.dn.se/opinion/debatt/trygga-kyrkans-kulturminnesvard-1.947332.

I regeringens skrivelse till riksdagen (2008/09:220) - kyrkoantikvariska frågor - redovisas hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som uppnåtts mellan 2000-2009. Se http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/22/855c5490.pdf. Skrivelsen tar bl a upp tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena och samarbetet mellan kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet. I skrivelsen slås fast att staten även fortsättningsvis bör ta ett ansvar tillsammans med kyrkan för det kyrkliga kulturarvet och att ersättningen från staten ska vara långsiktig och förutsägbar. I budgetpropositionen för 2010 kommer staten att föreslå den kyrkoantikvariska ersättningen.

Igår ställde jag frågor till Lunds stift kring hur det ser ut i stiftet med bevarandet av våra medeltida kyrkor och om partierna i kyrkovalet skiljer sig åt i synen på detta. Jag avvaktar svaret.

Fjälkinge kyrka med sitt porttorn

2009-09-05T13:26:00.000-07:00

Fjälkinge kyrka - öster om Kristianstad - uppfördes omkring 1190. Har valvmålningar gjorda av den så kallade Vittskövlemästaren. Dopfunten är från slutet av 1100-talet och föreställer en bevingad häst och ett bevingat lejon. Altaret är från 1604. Predikstolen är sevärd med alla sina detaljer. Ca 20 meter från kyrkan ligger en portbyggnad (idag muséum) med pyramidformat tak. Portbyggnadens funktion har varit föremål för studier utan att man fullt ut vet användningsområdet.

Gårdsstånga kyrka - vid Kävlingeån

2009-09-05T13:14:00.000-07:00

Gårdsstånga kyrka - norr om Lund vid E22 - ligger vackert vid Kävlingeån och är berömd för sin renässansinredning (predikstol, altartavla, dopfunt med baldakin) - allt från 1600-talet - utförda av Jacob Kremberg. Kyrkan är från 1100-1200-talet.

Lyngsjö kyrka - berömt för sina inventarier

2009-09-05T12:28:00.000-07:00

Lyngsjö kyrka - söder om Kristianstad - är berömt för sina inventarier, bl a antemensalet (altarskiva, "gyllene altare") med 13 figurframställningar med madonna i mitten. Kyrkan är från 1180-talet. Sandstensdopfunten som är berömd visar ärkebiskopen av Canterburys martyrium - han höggs ner 1170 framför altaret i sin kyrka.

Vitaby kyrka - på en kulle med Hanöbukten i bakgrunden

2009-09-05T12:00:00.000-07:00

Vitaby kyrka - väster om Kivik - ligger vackert högt uppe på en kulle med Hanöbukten inom synhåll. Kyrkan är från slutet av 1100-talet och har en del värdefulla inventarier, bl a dopfunten. Triumfkrusifixet är från ca 1175, bland de äldsta i provinsen. Två kyrktuppar pryder taket och kyrkan har en ovanlig svängd strävpelare.

Östra Vrams kyrka med sitt triumfkrusifix

2009-08-29T14:33:00.000-07:00

Östra Vrams kyrka vid E22 söder om Kristianstad är en orörd medeltida anläggning från 1100-1200-talet. Triumfkrusifixet från 1400-talet är berömt: Il volto santo (det heliga ansiktet). Bänkinredning och altaruppsats från 1600-talet.

Linderöds kyrka med sin portal och sina valvmålningar

2009-08-29T13:59:00.000-07:00

Linderöds kyrka, vid E22, mellan Malmö och Kristianstad, har bl a intressanta valvmålningar. "Hur Gud skapade världen och gjorde hav och land, växter, djur och människor visas i stort format i valven i Linderöds kyrka" skriver Maja Hagerman och Claes Gabrielsson i sin mycket läsvärda bok "I miraklers tid - bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor" (Prisma 2003).

Kyrkan har också en intressant portal

med inhuggna figurer i sten (tympanonfält)

som kanske föreställer stenhuggaren själv

och hans medhjälpare.

Ny bok om Lunds domkyrka

2009-08-23T10:55:00.000-07:00

Nu har det kommit en ny fin bok om Lunds domkyrka. Domen invigdes 1145 och boken berättar om det öppna rum som dagens domkyrka är och hur den vuxit fram. I bild skildras den särskilda atmosfär som råder i kyrkan. Texterna ger en historisk bakgrund och reflekterar över vilka budskap vi idag kan uppfatta att domkyrkan förmedlar. Jag har tittat i boken och den inspirerar till läsning och framför allt till besök i denna romanska helgedom. Gå in på bifogad länk och läs mer på http://www.lundsdomkyrka.org/.

Skåne är synnerligen rikt på medeltida romanska kyrkor

2009-08-03T12:14:00.000-07:00

Norra Åsums kyrka i nordöstra Skåne – som Esbjörn Mule byggde med biskop Absalon som byggherre

Skåne är rikt på romanska kyrkor, dvs kyrkor byggda under 1000-1200-talet. Adam av Bremen, tysk kyrkoskrivare, uppgav att redan på 1060-talet fanns ca 300 kyrkor i provinsen, nästan alla av trä i så kallad stavteknik. Men just vid denna tid började stenkyrkor att uppföras som ersatte de mer förgängliga träkyrkorna.

Den mäktigaste stenkyrkan som uppfördes under första hälften av 1100-talet var Lunds domkyrka – ett mirakel av byggnadskonst för sin tid. Inflytandet från denna byggnadshytta för många av Skånes övriga romanska kyrkor var stort.

Norra Åsums kyrka, enligt en runsten som står i kyrkans vapenhus, byggdes av Esbjörn Mule på uppdrag av ärkebiskopen i Lund Absalon. Genom att Absalon blev ärkebiskop 1178 och dog 1201 kan man sluta sig till att Norra Åsums kyrka byggdes under denna tid, troligen under 1190-talet. Norra Åsums kyrka fick för en landsortskyrka en anmärkningsvärd resning och ett torn av ovanlig höjd och mäktighet.

Vad kan då en klassisk romersk kyrka i nordöstra Skåne nu ca 800 år efter byggandet förmedla till oss sekulariserade nutidsmänniskor? Några punkter kan anges:

Ø Det historiska perspektivet hur Norden och därmed Skåne under medeltiden kristnades söderifrån av den romerska kyrkan efter en lång tid av tro på andra former av ”högre makter”
Ø Det arkitektoniska och byggnadstekniska perspektivet hur kyrkor och katedraler av fantastiska dimensioner uppfördes i Europas regioner
Ø Det religiösa perspektivet hur en stark kyrkomakt med hjälp av ett omfattande kyrkobyggande förmår kristna ett tidigare hedniskt folk
Ø Det maktpolitiska perspektivet där världsliga makthavare (kungar och stormän) tillsammans med kyrkliga potentater (biskopar) gemensamt tjänar på att uppföra kyrkor och katedraler

Norra Åsums kyrka byggdes på uppdrag av ärkebiskopen Absalon i syfte att kristna de ”ogudaktiga” människorna som bodde i den bygd där kyrkan nu finns. Successivt fördes kristendomens idéer norrut via nuvarande Tyskland, Frankrike och England och stormakten Danmark med Skåne som den östra provinsen nåddes av de nya budskapen under 1000-talet och därefter. Bas för kristnandet i Norden blev Lund med sin domkyrka och ärkebiskop. Härifrån utgick den mission som på sikt kom att kristna den skånska befolkningen, däribland människorna som fick kyrkan i Norra Åsum som helgedom.

De medeltida sockenkyrkornas föregångare var av trä. De första stenkyrkorna i romansk stil, däribland Norra Åsum, är byggd i så kallad rundebågestil. Dessa kyrkor hade enskeppiga långhus med ett kvadratiskt kor, som i en del fall var försett med en absid, en halvrund utbyggnad för högaltaret i öster. De putsade murarna var byggda med skalmursteknik, vilket innebär att utrymmet mellan den yttre och inre delen av muren var fylld med småsten och murbruk. Kor och långhus hade små och högt placerade fönster. Kyrkobesökarna steg in i kyrkan på sydsidan i byggnadens västra del. Ibland fanns även en ingång i norr eller väster. Somliga kyrkor hade ett västtorn, som bar klockorna och kanske också innehöll en läktare för traktens mäktigaste familj. Koret med högaltaret var avsett för prästerskapet och långhuset för församlingen. De skildes åt genom en smal öppning, triumfbågen. Det fanns ingen fast bänkinredning, utan flertalet fick stående åhöra mässan. I närheten av ingången, åt väster, stod dopfunten. Placeringen berodde på att det odöpta barnet måste gå igenom vissa ceremonier innan det fick komma in i kyrkan och den kristna gemenskapen. Kyrkväggarna var ibland prydda med kalkmålningar som gestaltade bibliska motiv och helgonlegender. Norra Åsums kyrka med vapenhus, långhus, kor och absid samt ett högt och kraftigt torn, är ett bra arkitektoniskt exempel på en romansk kyrka i Skåneprovinsen.

Presentation av min blogg

2009-07-26T09:25:00.000-07:00

(Vä kyrka strax söder om Kristianstad - en klenod bland de skånska medeltida kyrkorna)

Jag som startar denna blogg har sedan länge intresserat mig för Skånes många medeltida kyrkor. Jag har besökt ett antal, jag har kort beskrivit utifrån tillgängliga uppgifter de mest intressanta (huvudkälla är boken Lunds stift i ord och bild från 1947) och jag fotograferar löpande kyrkorna. Som alla vet är det ett problem att besöka kyrkorna då de ofta är låsta. Det är för mig ett långsiktigt projekt att dokumentera landskapets kulturarv i form av de många kyrkorna och jag har inga andra ambitioner med det än rent intresse. Dock tror jag det ur turistintresse - för såväl skåningar som för danskar - vore av intresse om de mest sevärda kyrkorna presenterades i någon form av publikation.

Jag intresserar mig för kyrkorna av främst ett kulturarvsperspektiv då jag inte är troende. Kyrkorna och deras föremål rymmer så mycket av arkitektoniskt och konsthistoriskt intresse samtidigt som de rymmer så mycket av den historia från 1000-talet och framåt som vi alla är en del av. Betänk att många av de vita byggnaderna i landskapet har stått där i ca 900 år och tjänat människorna med information, ceremonier i livets alla skeden mm. Under merparten av denna tid var Skåne en del av Danmark (till 1658).

Lunds domkyrka är ju klenoden bland de medeltida kyrkorna men såväl Dalby som Vä (bilden ovan) är utmärkta exempel på de romanska kyrkorna från denna tid. Jag uppdaterar löpande och i mån av tid min blogg med fotografier och text över Skånes kyrkor.